Pubertet och min enda skolresa.

Efter konfirmationen infann sig också puberteten. Overkligt, då flickorna nog var en hel del före oss grabbar. Tjejer var inte uppfunna på den tiden, åtminstone inte till namnet. En del killar var nog lite mer försigkomna, det minns jag från skolresan till Göteborg 1950.

Liseberg väntade i fjärran. Det blev en fantastisk upplevelse, många hade ju inte varit utanför kommungränsen. Nu i efterhand tycker jag att var mycket djärvt av vår dåvarande magister Carl Martinsson, som för övrigt i sin första tjänst haft min mor som elev under hennes sista skolår. Carl tog sin Elsa till hjälp, det var säkert av nöden påkallat.

Det fanns inga som helst ekonomiska bidrag att få från kommunen. Men vi hade sparat länge, ordnat skolteater med “Sigge förvånar världen” och “Mjölnarns Pålle” på repertoaren, vem som spelade Sigge och Pålle lämnar jag blygt öppet för gissningar. Lotterier finansierade en del, så det var bara fickpengar för eget bruk som behövdes, efter gemensamma förhandlingar kom vi fram till att tjugo kronor var en lämplig summa. Det var minsann inte lätt att få loss tjugo kronor för någon av oss. Från ett dunkelt komihåg från kvällen innan resan, kom pengarna från min fars hand, då han sa: Du behöver inte slösa bort allt, nöjen är ett flyktigt ting.

Vi skulle åka tåg, ett stort äventyr i sig, och sedan åka spårvagn, något som några av oss endast sett på bild. Spårvagn nr 5 förde oss till Skatås där vi skulle bo. Det fanns verkligen ett program utarbetat av vår framsynte magister. Besök på Liseberg, Sjöfartsmuseet och Slottsskogen ingick, plus en del annat som på sätt och vis skulle bidra till vår utbildning. Spännande minnen följer.

Johnny