Skuttet in i framtiden; del 3

Jag tänkte på mina syskon som ju alla tre var yngre, de skulle nu få fler och tyngre sysslor eftersom det blev färre att dela upp dem på. Far hade länge motsatt sig mina flyttplaner, men till slut vikits sej, inför det hopplösa i att få ett drägligt jobb i närheten. 

Men mina tankar var nog mest hos mor som säkert skulle få det slitsammare nu.

Resan var som ett enda stort äventyr, varje station ett nytt kapitel. Resan gick alldeles för fort i mitt tycke och detta trots ivriga protester om det motsatta från mina "kupekamrater”. Jag hade ju åkt tåg till Göteborg som trettonåring på skolresan, så allt var ju inte helt nytt.

På perrong nummer sju väntade moster Karin som skulle öppna ett hörn åt mej i familjens lilla men helt nya lägenhet på Veckogatan i Kortedala. Detta var bara en nödlösning, för efter nyår skulle jag få tillträde till möblerat rum på Prinsgatan 7. Vi åkte spårvagn dit, bevakande min lilla väska innehållande delar av mitt gamla liv.

I äventyrens stad. Första dagen på ilgodset gick mest i informationens tecken. På den tiden "regerade” Caldeborn där, kanske mera känd som far till Göteborgs "Frank Sinatra”, sonen var en stor kändis på alla inneställen den tiden. Har forskat lite om han finns, har tyvärr inte fått några livstecken, men jag vet att han fortfarande fanns för några år sedan. Åldern borde ligga mellan 85 –90. Han boxade och sparrade mot Ingemar Johansson och hans bror Rolf, ända tills de blev för stora för att träna mot denne skönsångare. Jag träffade förresten "Ingos” sista fru i våras, Edna Alsterlund, hon talade om världsmästarens sångröst, den var mycket tonsäkrare än sparringspartnern.

Johnny med tankar året 1955.