Lördagskåseri...

 

Vi gick i fängelse utan att passera gå. Inger kom in i mitt liv för att stanna i nästan tjugo år, hon gav mej mycken glädje men sorgerna blev betydligt större. Hon var oskuld, men åtrådde hett att förlora den hinna hon fötts med i maj- 41, så gick det som det gick, vi glömde kärleken och gick direkt på huvudrätten. Jag vet inte om man kan likna en relation vid en måltid, men då jag senare i mitt liv fick uppleva och njuta femrätters kärlek med kaffe efteråt, så förstår jag hur fel det blev den gången.

Wettergrenska konfektionsfabriken i Göteborg (i bakgrunden)

Som det fästefolk vi nu var och lyckligt ovetande om den eld som skulle förgöra oss, levde vi ganska obekymrade, trots att varningsklockor borde pinglat för oss båda. Jag hade ju min låga men fasta lön på S.J medan min blivande fru jobbade på Wettergrens konfektion ute i Majorna, hon tjänade som sjuttonåring så dåligt . Hennes lön räckte knappt till resorna tur och retur, samt fika och cigarretter.

Arbetsmiljö på konfektionsfabrik

Du Johnny sa hon en septemberdag –58 : Jag tror vi väntar barn, har i alla fall inte haft mens på ett par månader, du förstår nog vad det innebär eller hur? Ja Inger, det gör jag och ansvaret vilar på oss båda, men är vi verkligen mogna för ett föräldraskap? Det finns ju abort vad säger du om det Johnny? Nej, vår ungdom behöver inte vara slut för att du föder oss ett barn eller hur? Men allt blir mer komplicerat nu Johnny och mina föräldrar vill träffa dej på söndag, du behöver inte vara orolig de vet inte om min “olycka”. Snälla Inger kalla det inte olycka, ett litet oskyldigt barn ska väl inte bli kallat så för att vi varit slarviga och ungdomligt blåögda.

Livet i fängelset fortsätter, Johnny

Top