”Jag älskar dej minst en månad”.

Vi stod inför ett nytt Millenium och en del nyheter hade redan satt myror i våra huvuden, som alla dessa kontrakt man måste teckna för att få ringa eller få elström till rätt pris, visst är konkurrens viktig, men men....!

Jag trodde att i den nya tid som nalkades kunde det skrivas avtal om det mesta, så även i kärlek och därefter i kommande äktenskap,
ty att lova varandra trohet intill döden framför prästen, verkar helt ohållbart, då cirka hälften av äktenskapen söndras på grund av för stark konkurrens, som är viktig och ibland riktig, men, men....!

Då trodde jag mera på att lova kärlek, hopp och tro i ett ”visstidskontrakt” framför en ”kontraktsprost” ett kontrakt som kunde förnyas årsvis, eller med de intervaller som de älskande önskade.Detta kunde ju ge kyrkan och de arbetslösa kontraktsprostarna lite uppgifter, en yrkesgrupp som jag genom alla år undrat över vad deras jobb egentligen gått ut på. Denna yrkeskår kunde då leva upp till sitt rykte (förlåt yrke) kanske kommer andra präster att tala om konkurrens som är så viktig och ibland riktig, men, men....!

Så trodde jag framtidens relationer kunde fungera, troligen med stora ”bötesbelopp” för dem som bryter kontraktet och lämnar äktenskap eller samboförhållande utan att fullfölja avtalet.

Dessa ”bötespengar” skulle gå till ”nykontrakterade” så de kunde åka på en avtalsresa med provkontrakt på en vecka eller längre, eventuellt tillsammans med andra par, för konkurrens är viktig och ibland riktig, men, men....!

Fortsättning följer!