Vargtimmen. Vargtimmen, är timmen mellan natt och gryning som infaller mellan 3.00 – 5.00. Det är den timme på dygnet som flest människor föds och flest dör. Men min vargtimme är egentligen bara minnen. Vargminnen.

Ett vargminne är från när jag som lantbrevbärare körde min tur utanför Alingsås i början av åttiotalet på väg mot Långared. Vägen gick över några ängar, där blev jag varse att upp mot skogskanten höll en varg på att bita ihjäl några får. Det gick oerhört fort. Vargen var både döv och blind under dödandet.

Jag tutade och hojtade, men vargen var som i trans. Jag var inte helt säker på vem som ägde fåren, men ganska snart stod det klart och denne fick följa upp djurens skador och kalla på veterinär och polis.

Den andra mars 2006 sköt min släkting en varg i Dalsland. Han sköt för att eventuellt rädda några av sina får som vargen anfallit.

Han dömdes till sex månaders fängelse , men efter en vecka på fängelset fick han åka hem , med fotboja. Straffet ändrades efter starka protester från hela Sverige. Han befanns inte vara någon brottsling, utan en stor djurvän som försökt skydda sina tamdjur, som skulle bli en del av familjens inkomst. Han förlorade mycket av sin lust med jordbruk och djurhållning efter vargattacken.

För bara några få år sedan,stod jag vid ett fönster i vårt hus här i Emmaljunga Jag kikade neråt gatan, plötsligt dök en mycket stor hund inför mina ögon, jag ropade på Kristina, “titta ut”. Men det är ju en varg sa vi med en mun.

Den stannade till lite vid vår infart men släntrade sedan upp i skogen. Någon dag senare rastade vår granne sin hund uppåt skogsvägen, efter ett tag dök vargen upp bakom dem, han visade klart mest intresse för hunden som löpte. Jag tror det var den varg som sköts i Småland senare.