Drömmar om silver, drömmar om guld (fortsättning)
De flesta “inkomstkällorna” var säsongbetonade. Tröskning och potatisupptagning , ja även svampplockning tillhörde hösten. På den tiden var det bara gula kantareller som gällde och visst tjänade min bror och jag lite slantar på detta. Det var ett hotell i Dals-Ed som köpte dessa delikatesser.

Cyklarna fick gälla som transportmedel, med viss finurlighet kunde vi lasta en hel del.

Men jag kan aldrig glömma när en snål bonde prutade på priset efter en hel dag i potatislandet. Han hade gott ställt, ändå tyckte han tre kronor räckte mot avtalade fem. Han fick aldrig hjälp nån mer gång.

Med tröskning blev inkomsterna lite bättre, då kunde man få upp till 15 kronor för en tröska som varade mellan 8.00-22.00. Ett oftast tungt och dammigt arbete för oftast hamnade man i halmladan dit den urtröskade halmen “fläktades”. Efter en sån dag trodde alla att man bytt hudfärg.

En modell av kastmaskiner eller så kallad dröftare

Ett år hade Hushållningssällskapet utlöst en tävling. Genom skolan skulle elever som var villiga tävla om utmärkelsen “Bästa odlare”. Jag såg en chans och sådde pumpafrö där ett fårhus stått och vad det växte där! Pumporna blev så stora så jag fick köra dem med cykelkärra och visst vann jag, men vad minns jag inte. Men jag kunde sälja de ätbara pumporna.

En å rann delvis igenom vår gård, där fanns på den tiden gott om kräftor. Dessa blev en liten och ganska klen inkomst när uppköparen kom. Vi hade inga burar eller håvar så vi fick använda händerna och ficklampor Förbjudet ,men preskriberat .

Till julen kunde man få lite avans för att sälja en jultidning. På den tiden fanns det bara en och den var väldigt svårsåld. Den var nog lite kyrklig och det passade inte alla.

Denna jultidning utgavs av EFS