I Rölanda socken, dit vår familj flyttade i tidigt fyrtiotal fanns många rätt unika gårdsnamn. Vår gård hette Lurketorp föga vackert, men så fanns Snippen, Skärgården, Dammen och Munken som oftast blev kallat Monken.

Karta och förteckning över hemmanet Lurketorp (klicka på bilden för större bild)

Kneken var en gård, där bodde Gösta med sin familj vi följdes åt genom alla klasser i folkskolan , Gösta studerade vidare och senare blev vi arbetskamrater på SJ i Göteborg. Vi var näst intill edsvurna “metare” något som i stort sett skedde endast på söndagar och eventuella andra helger. Andra veckodagar gick åt till skola, jobb med djur,jord och vedhuggning, som tur var så jobbade ingen på helgerna.

Tidig metmaskletning och spön fixades, fikamat så mycket som vi troddes behöva, där nog mammorna hade ett ord med i laget.

Metmask eftersökes!

Våra gårdar låg nog minst 800 meter isär men på i stort sett samma höjd, så vi kunde kolla in varandras framsteg med matsäck och så vidare. Gösta bodde närmast skogen med de åtråvärda tjärnarna och sjöarna som fanns på gångavstånd, det fanns gott om fiskevatten även en liten göl mitt ute i en mosse, den hette Oxögat och dit hade vi säkert inte fått gå om våra föräldrar vetat det.

I bland stötte vi på Torsten på Hällan, hans lilla hus låg utmed stigen vi oftast gick, han var en mycket beläst person och bjöd gärna in oss när vi var på hemväg Han kunde även följa med oss, utan spö men med en otrolig svada, som kunde vara både lärdomsfylld och en aning högtravande för oss. Han stod gärna en bit från stranden och kunde komma med vissa råd om abborrarna var slöa. Rådet var ibland “Kasta en decimeter längre ut” då blev våra svar att fisken nog var simkunnig,

Abborrar som kunde simma

Vi kunde välja bland “Lysevattnet” där vattnet var ovanligt ljust ,I “Svarttjärn” var raka motsatsen, “Tresticklan” var en sjö , där man ibland kunde låna eka för att nå sjöns enda ö.

Tresticklan, idag en stor nationalpark

Stunderna vid vattnen var timmar så nära paradiset man kunde komma, åtminstone när man var 13-16 år. Med facit i hand så var det rätt underligt att vi överlevde, då simkunnigheten var undermålig.