Uppbrott, fortsättning.

Åter i Alingsås fylld av tillförsikt och framtidstro, med knappt tre veckor för packning samt diverse sysslor som en flyttning innebär.

Jag kunde inte vara ”vralig” (stolt) över min affär i Markaryd, allt gick så snabbt, men jag fick väl bo in mej när det blev så dags.

På jobbet blev det en massa ”Smalande” ( snackande) och diverse utfrågande om min flytt.

En del skrämselpropaganda: i Småland blir det ingen dricks, inga julklappar, inget älgkött, ingen bit av julgrisen också vidare, de är så snåla där nere du kan inte ana!!En arbetskamrat som hade täckt lastbil erbjöd sig att köra flyttlasset för en ”tusing”, snabbt hojtade en annan : jag följer med som flytthjälp.

Den kompisanda som rådde mellan oss tio lantbrevbärare skulle jag nog få svårt att uppleva igen. En del av mina vänner i övrigt hoppades jag få ha kvar, fast på avstånd så klart.

Mina döttrar hjälpte mig med städningen och nattade över i sovsäckar då huset var i stort sett tomt. Lite gott vin sittande på golvet och var sin pizza fick bli en enkel avskedsfest och ett tack till mina älskade vuxna barn.

På valborgsmässoafton fick jag besked att bohaget var lyckligt inlastat i Markaryd och med sista attiraljerna i personbilen så riktade jag in den mot Kronobergs län.

Forts följer Johnny