Ett år i karantän

I februari 2020 hyrde vi ett par nätter i Karlshamn då lyckligt ovetande om pandemin och det som låg framför oss.

Vi bodde på något som hette Vägga med delvis utsikt mot inloppet, åtminstone om man gick ut på balkongen. En balkong som var utmärkt att äta frukost på.

Karlshamn visade sig från sin bästa sida och det fanns mycket att se, även för "diversesamlare" som oss.

Vi hade planerat att besöka bekanta som bott i Markaryd men numera i Sölvesborg. Så blev det också där firade vi även min dag den 2 februari. Hela resan blev en enda stor upplevelse.

Väl hemkomna kunde man börja ana den tragedi som komma skulle. Alla resor och revyer som kom att inställas, allt annat med restriktioner och så vidare.

Vi har båda hunnit bli ett år äldre och förhoppningsvis lite klokare. Åtskilliga är de korsord vi löst, massor av böcker har särskilt gjort Kristina lyckligare och med minst två egenpåhittade Gin Rummy om dagen, har vi fördrivit delar av tiden.

Kristina har producerat jättefina kuddar och jag har någon tid målat akvarell, det fattades nog en del inspiration.
Vi har haft munskydd och på senare tid visir vid inköp, mat har inköpts vid utmätt tid då kundkretsen varit delvis reducerad. Vi har levt mellan hopp och förtvivlan, i somras trodde nog de flesta på ett relativt snart slut, ett hopp som grusades redan under hösten.

Den påbörjade vaccinationen kan nog ge oss lite nytänkande, eventuellt kan vi snart se ljuset i tunneln, som det så vackert heter.