VITTSJÖ. Lördagen den 24 september var det återigen dags för Känn din bygd och som så många gånger tidigare var det Claes Ruderstam som ledde vandringen, som i år gick till Havraljunga. 20-talet intresserade hade mött upp. 
Första anhalt var Havraljunga gamla by. På 1500-talet fanns det här 3 gårdar, Norregård (Sivaregården), Mellangård och Södergård. Här möttes vägar som gick norrut mot Emmaljunga, västerut mot Snärshult och österut mot Hyngarp/Gundrastorp och söderut mot Vittsjö, så byn låg verkligen centralt till.

Södergården var störst och var en kringbyggd gård liksom de andra. Boskapsskötsel var den viktigaste inkomstkällan men även järnframställning, tjärbränning och försäljning av trävirke var viktiga binäringar. Järnmalm var t o m skattebelagd men den var av usel kvalitet och gick inte att smida men väl att gjuta. Efter slaget vid Vittsjö 1612 återsamlades hären här tillsammans med kung Gustav II Adolf. Vid slutet av 1600-talet efter Skånska kriget, var trakten här alldeles förarmad, alltså mycket fattig. 1832-36 utfördes laga skifte, men alla tre gårdarna fick ligga kvar. Det var Lars Troedsson på Södergården som begärde Laga skifte men han sålde under denna tid sin gård till Waldau på Oretorp. Jöns Torkelsson på Mellangården dog 1832, så det var bara Lars Nilsson som fortsatte som bonde. Gårdarna hade lite speciella namn på sina åkrar, bl a Jungfrulyckan, Kringlingen, Skallebacken och Nissa byxor. Sverige fick det bättre och vid slutet av 1800-talet ökade befolkningen, så Havraljunga var den 6:e största byn med 94 invånare. Störst var Gundrastorp fram till järnvägen kom till Vittsjö 1890-92. Men den starka befolkningsökningen gjorde att många fick söka sin utkomst på olika sätt. Flera valde att emigrera till Amerika, så fram till 1900-talets början hade 32 personer emigrerat från Havraljunga. En annan lösning var att städja ett torp dvs hyra en bit mark och hus av bonden, där hyran var att utföra dagsverken på gården. Det fanns 25 torp i Havraljunga.

Thomas Nilsson, som nu tillsammans med sin fru Camilla är ägare till Norregården, berättade att Hugo Olsson köpte gården 1938 efter hemkomsten från Amerika. Han bodde här till sin död 1999. Nuvarande bostadshus lär vara byggt på 1880-talet. Stallbyggnaden har anor från 1700-talet och framåt och i ett av uthusen inrymdes ett bageri.

Så körde vi gamla byvägen upp till väg 117. Äldsta delen av Vittsjö kyrka är från 11-1200-talet. Dessförinnan lär det helt säkert ha funnits en stav/träkyrka. Enligt lokal tradition benämns området öster om 117 och söder om Hynne å (Emmaljungaån) för Kyrke håla.

1729 beskrev prästen att det funnits en kyrkoplats här. Enligt en latinsk handskrift från 1370-talet berättas det att en Kristina från orten och socknen Havraljunga vandrade tillsammans med en annan kvinna under 10 dagar och bar på Kristinas 7-åriga son som var förlamad och inte kunde tala. De besökte Heliga Birgitta i Vadstena och pojken blev frisk!! Vid laga skifte benämns området för Kyrkhålebacken, men något riktigt bevis för att det funnits en kyrka finns inte. Claes berättade att när åkern här plöjdes upp 2020, hade han letat efter olika fynd. Han fann några stenålders- och även keramikfynd samt en flintpilsspets från 2000 f Kr. Det framgick också att det funnits två olika boplatser här under jägarstenåldern.

Till sist åkte vi och parkerade vid platsen där en gång dansbanan Lyran låg. Vi gick så till fots till Djursäter, som byggdes av lektor Wahlstedt och som ligger i Havraljunga.

Gränsen söderut mot Gundrastorp går i vägen. Här bosatte sig också dottern Maria, Maja, 1905. Hit flyttade också Lilly Zickerman, som var född 1858. Lilly som är handlingskraftig, köper ett torp, Lillarp, som hör till Vittsjö. Hon har en 2 år yngre bror Tage, som är möbelarkitekt och konstnär. Han fattar tycke för Maja och de gifter sig 1909 och flyttar in i Maj-gården, som Tage ritat. Detta hus är det sista i Havraljunga.

Lilly lät 1909 bygga en ny bostad, Sommarsgården, som fick namnet av en apotekare Sommer, men som ritats av brodern Tage. Förutom dessa ritade Tage Zickerman flera hus bl a Tallbacken och Fluurs hus. Tage hade en keramikverkstad tillsammans med en Holmberg mitt emot Majgården. På den tiden kallade man lite nedvärderande deras alster för Zickermanpottor. Idag är de högt värderade som Jugendkeramik.

Lilly Zickerman gjorde en fantastisk gärning under sin livstid med att inventera hemvävda alster, som fanns ute i stugorna. Det resulterade i 24 000 kolorerade bilder! Hon bodde i Vittsjö till 1946 då hon flyttade åter till sin barndomsstad Skövde.

Då är det dags att vandra ner till parkeringen. Här låg ett stort tvåvåningshus som byggdes 1912, visserligen inte i Havraljunga, men hade en mycket stor betydelse för ”Zickermännen” i Havraljunga. Här var nämligen en slöjd och vävskola. Längre kurser hölls här och resulterade i att flera startade egna företag. En föreståndare för vävskolan mellan åren 1913 och 1919 var Märta Måås-Fjetterström. Hon flyttade sedan till Båstad och öppnade en ateljé där. Hon har under sin levnad ritat mängder av stora och fantastiskt vackra mattor och vävnader, som vävdes av anställda väverskor. Flera av dem ägs av kungafamiljen. För 3 år sedan visade man dessa tillsammans med många andra på en stor utställning på Kungliga slottet!

Vi tackade så Claes med en kraftig applåd för en väldigt intressant tidsresa från stenåldern till 1900-talet i Havraljunga.