VITTSJÖ. Inget ont utan att det kan ha gott med sig! Det gamla ordstävet kom i dagens ljus då vandaler raserade en del av altaret i kyrkan 1988. Flera av de vackra målningarna på altaret revs ner och delar av altaret skadades. Arkeolog Herman Andersson kom snabbt till platsen för förödelsen. Ganska snabbt upptäckte han det som varit fördolt i flera hundra år.

Så såg de skurna pergamenten ut.

Springorna i altartavlan hade tätats med något som liknade papper. Vid mer ingående studie visade det sig att detta ”papper” var pergament, en variant av skinn som det gick att skriva på! Vid rengöring och närmare forskning framkom att där fanns musiknoter från mässbok på 1300- talet, Graduale Lundense. Det är sjungna psalmer i nattvardsmässa. På pergamentet fanns bland annat delar av den 27:e psalmen i Psaltaren. Noterna är skrivna på båda sidorna på pergamentet men pergamentet är skurna i strimlor för att täta springor i baldakinen och kommer att bli svårlästa men vid restaureringen framkom klara texter och noter.

Altaret i kyrkan i dagens utseende.

Vid reformationens införande på 1500-talet var det inget större intresse för Graduale Lundense och därför användes noterna som tätningsmaterial. Under 500 år har dessa noter varit glömda och gömda. Ursprungsmaterialet var skrivet på A3-format och omfattade cirka 20 sidor.

En av målningarna på duk bakom de synliga tavlorna.

Altartavlan har nio mindre målningar och på målningens baksida finns även målningar på duk. Dessa målningar kom fram vid vandaliseringen och har restaurerats med tydliga motiv. Det finns de som anser sig som historiker och förnekar att dessa målningar finns. Några av dessa målningar är avbildade på fotografier vilket styrker förekomsten. Målningarna på duk kan vara målade redan på 1590-talet med komplettering 1703 och 1890.

En annan bild som finns gömd på altaret.

Altarbaldakinens blå himmel har även målningar som kan ha utförts på 1590-talet och var dolda av fyra lager färg.