Lugnet före ”turist-stormen”

TOREKOV. Under vintern råder lugnet och myset i det pittoreska lilla fiskesamhället. Man kan helt utan trängsel upptäcka en massa vackra sevärdheter.

Enligt legenden åsyftar ortnamnet Torekov på ”Sankt Tora", ett lokalt helgon som avbildas i Bjäre härads vapen. Egentligen avser namnet, som skrevs nästan likadant (Torekow) redan 1489, den lilla bukt vid vilken orten ligger. Thora tolkas som ’höjd’ och kove är ett dialektalt ord av gammalgermanskt ursprung med betydelsen ’koja’. Samma betydelse återfinns i det engelska ordet ’cove'.

Torekov ligger i ett öppet landskap som hävdats i tusentals år och som en gång var centrum för en bronsålderskultur. I trakten finns mängder med fornlämningar, mest monumental är Dagshög.

En kall vind från havet gör att det biter en aning i ansiktet just denna dag. Är man bara rätt klädd är det lätt att helt ostörd vandra i timmar i det lilla samhället och dess omgivningar. Har man dessutom kameran i handen och hunden vid sidan och kaffetermosen i ryggsäcken är livet toppen och vandringen kan bli lång.

Inne i byn Torekov finns väldigt många gamla vackra byggnader, där huvuddelen just nu står helt tomma. Om några månader återvänder dock ”sommarturisterna” och Torekov byter helt skepnad. Priserna övergår snabbt till ”sommarpriser” och trängsel uppstår överallt. Den skånska mysiga Bjäre- dialekten drunknar då helt i brölet från den högljudda rikssvenskan och rösterna från utländska turister.

Nedan följer några bilder från en februaridag i Torekov:

 

 

Top