KRISTIANSTAD. Den mörka novemberkvällen lystes upp av en härlig föreställning på Kristianstads fina gamla teater i Tivoliparken då musikalen "My fair lady" visades en av de sista gångerna.

Åsa Sjöblom, som spelade huvudrollen som Eliza Doolittle, gjorde det med bravur! Hennes skolade sångröst framförde de klassiska sångerna så fantastiskt vackert och teaterreplikerna satt som en smäck. Hon behärskade såväl vår skånska dialekt som korrekt rikssvenska perfekt. Att använda skånska som arbetarklassens sätt att prata istället för cockney-accenten i den ursprungliga versionen på engelska kändes som ett humoristiskt inslag. I programmet som kunde inhandlas i foajén finns till och med en liten ordlista med skånska uttryck för de i publiken som inte helt känner till denna dialekt.

Den klassiska historien går ju ut på att blomsterflickan Eliza ska lära sig att tala vårdat och uppföra sig som en fin dam för att kunna få arbete i en riktig blomsteraffär. För att detta ska kunna bli verklighet ska professor Henry Higgins, spelad av Jens Olsson, lära upp den unga Eliza.

Detta blir dock inte helt enkelt eftersom Eliza visar sig vara en viljestark kvinna med sina egna åsikter och önskemål. Hon är absolut inte den fogliga underdåniga elev som den självsäkre och aristokratiska professorn förväntat sig.

Eliza får dessutom gott stöd av professor Higgins mor Fru Higgins, spelad av Birgitta Lowen, som tar ner sin snobbige son på jorden med några vassa repliker.

En annan underhållande person i musikalen är den festglada Alfred Doolittle, Elizas far, som spelas av David Rix. Han och hans muntra kompisar framför sin livsfilosofi på bredaste skånska med stora leenden och glimten i ögat, samtidigt som de skuttar runt i en sprallig dans.

Riktigt roligt är det också att se kontrasten mellan dessa filurer och deras motsats, när man sedan får möta den uppsnofsade tjusiga överklassen och ta del av deras manér.

Både musiken, dansen och sången är synnerligen professionell och Underhållningspatrullen levererar till hundra procent!