MARKARYD. Vid säsongsavslutningen i söndags i Gula Huset gästades Markaryds Föreläsningsförening av kulturforskaren Ingela Frid, Broby, som berättade och visade bilder om "Hur jul och nyår firades vid förra sekelskiftet på företrädesvis stora gårdar, slott och herresäten". Föreställningen ingick i Markaryds kommuns satsning på Kulturveckan. Ett 30-tal besökande hade infunnit sig.

Ingela Frid inledde med att hon letat fakta via källor från äldre uppteckningar och litteratur, hämtade från i första hand Folklivsarkivet i Lund men också skrifter utgivna på de skånska slotten. Hon nämnde också, att våra jultraditioner härstammar från Tyskland.

Hon berättade vidare att slakten av julgrisen normalt började i slutet av november eller i början av december, men en del slott gjorde detta redan i oktober.

Det kristna kyrkoåret inleddes första söndagen i advent, då de flesta gick i kyrkan. Märk att förr i tiden var advent en fastetid fram till jul.

December var en hektisk tid, då många sysslor skulle utföras före jul, såsom arbete med att stöpa ljus, baka, feja, lägga in fisk och ta hand om den slaktade grisen, vars kött saltades och lades i saltkar eller röktes, eftersom det inte fanns några frysar. Vid 16-tiden på julafton skulle allt arbete avslutas.

Efter fastetiden skulle man vara speciellt givmild. De flesta större gårdar hade tjänstefolk, som fick en extra tilldelning i form av gåvor. Det kunde t.ex. vara avlagda kläder.

Även statare, tiggare och fattiga fick tilldelning av gåvor. Statarfamiljer fick även extra tilldelning vid påsk och pingst.

Några dokument om julfirande från Markaryd hade Ingela Frid inte funnit, men hon visade en bild på en gatuvy från Järnvägsgatan långt tillbaka i tiden, dokumenterad av Thore Brogård i Hallaryd. De besökande hade många kommentarer till bilden.

Hon fortsatte med att nämna, att hon hittat en bild på Ingeborg Johansson, husföreståndarinna från Markaryd, född år 1898, visande en lussekatt. Annars var lucia förr inte något som firades i någon större omfattning. Lucia började först komma i ropet in på 30-talet och under 40-talet, efter att Stockholms Dagblad hade presenterat luciakandidater till stadens lucia år 1928 och skådespelerskan Solveig Hedengran valdes till lucia.

Julafton firades nästan enbart inom familjen eller ibland med släktingar precis som i våra dagar. Att ha julgran var från början en borgerlig företeelse. Hon visade en gammal bild på en julgran, som var fylld med äpplen, tomtar, grisar, girlanger, flaggspel och mängder med ljus.

Maten bestod ofta av sylta, grisfötter och skinka. På vissa slott åt man lutfisk mitt på dagen, berättade hon. Maten var i stort sett den samma på gårdarna, även lekar vid jul, men på slotten fans det mer av allt.

Julklappar förr bestod oftast av påsar med äpplen och nötter.

Tidigt på juldagsmorgon var det obligatoriskt att gå på Julottan. Eftersom det ofta inte var någon snö, kunde man inte åka hästsläde till kyrkan, utan man fick färdas i landå.

I mellandagarna träffades ungdomarna under friare former. Många av dessa var studenter, som studerade vid universitetet.

Nyårsfirande var inte så vanligt, men Ingela visade en bild på slottet Vrams Gunnarstorp, öster om Helsingborg, där ett 50-tal på nyårsafton hade samlats för att äta supé. Det serverades lutfisk efteråt, därefter vidtog lekar och slutligen gottebord. Barnen skulle var uppe till 12-slaget. Gästerna stannade till trettonhelgen.

Att skicka julkort var inte så vanligt förr. Däremot var nyårskort mycket vanligare. Ingela visade ett kort daterat är 1905 med texten: GODT NYTT ÅR!

Föreläsningen avslutades med en frågestund, där olika lokala jultraditioner ventilerades. Ingela Frid avtackades av ordf Alpo Persson med ett exemplar av boken Markarydsbygden utgiven av Markaryds lokalhistoriska förening.