Jag är faktiskt rätt skraj, sa Björn till Lasse. I går fick jag ett brev där en man hotade skära öronen av mig om jag inte låter bli hans fru. Jamen, då behöver du väl bara låta bli hans fru. Jovisst men han skrev ju inte vem han var.

Frun läser morgontidningen och säger till sin man: Tänk, här står det om en kvinna i Ljungby som hittade en enkrona, för den köpte hon en lott och vann en resa till Paris. Det var väl en fantastisk tur? Maken: Ja tänk att hitta en enkrona i Småland.

En lantbrukskonsulent var på besök hos en bonde och tillsammans gick de runt ägorna. Slutlien stannade de vid en av bondens åkrar. Konsulenten blickar ut över åkern och sa: På tok för lite gödslat, det skulle förvåna mig om ni fick in råg för 50 kronor ens… -Mej också, svarade bonden, för på den här åkern har jag satt potatis.

Varför kysser brevbäraren vårt hembiträde varje dag? -frågar Pelle sin mamma.
Det är väl för han tycker om henne, svarar hon. Men poliskonstapeln som patrullerar här kysste henne med! Då tycker väl han också om henne. Rörmokarn som var här i morse pussade henne också sa Pelle. Då tycker han väl också om henne, gå nu upp och lägg dig. Pelle går tyst uppför trappan, men väl uppe vänder han sig om och säger. Stackars pappa, vilken konkurrens.

Mostern hade inbjudit en av sina systersöner att hälsa på henne en vecka på landet. När Kalle anlänt frågade hon: -Nå, hur kunde Nisse och du komma överens om vem av er som skulle resa? Vi singlade slant. Och så vann du? Nä, jag förlorade.

Mamma, jag har dödat fem fluor, tre hannar och två honor. Hur visste du att det var honor och hannar? Jo tre satt på ölflaskan och två framför spegeln.

Moster Karin var har du ditt gevär någonstans? Men lille vän, jag har inget gevär. Hur kan du tro det? Jo pappa säger att du alltid är på jakt efter karlar!

Prästen till en liten gosse: Vem går tankar till på julafton, lille vän? Kalle Anka.

Två småttingar vid matbordet: Mitt ägg är alldeles kallt. Mitt med. Mamma har kanske kokat dom i kallt vatten.

96-årige Kurt är ute på promenad med sonen Algot, 72. Algot blir trött i benen och vill sätta sig på en parkbänk och vila. Kurt mumlar för sig själv: - Vad sjutton skulle jag ta ungen med mig ut för.

I natt, sa Olle till polismannen, blev jag bestulen på alla de femtiotre saker jag äger i denna värden. Jaha, sa polisen och tog upp anteckningsboken, kan ni beskriva föremålen i fråga? - Jadå, det var en kortlek och en korkskruv!

Fångvaktaren: Enligt reglementet har ni här på fängelset möjlighet att utbilda er till en hel del olika yrken. Är det något yrke Svensson är intresserad av? - Ja, resande.

Fru Johnsson skulle köpa ett kuvert. Ska det vara fodrat?, -Ja det är nog bäst, brevet ska till Grönland.

Försäljaren: Med den här videon kan du titta på ett TV program och samtidigt spela in ett annat som du också vill se. Det låter otroligt. Tekniken är otrolig. Nä, jag menar att hitta två såna TV-program.

I möbelaffären: Jag vill köpa det här furubordet. Men jag får det förstås i en kartong med lösa bitar som jag ska sätta ihop själv? O nej, vi är modernare än så, vi åker hem till dig och planterar en tall i din trädgård.

Du August, du som har kläm på lite av varje. Hur bär du dig åt som gör affärer i börspapper?
Jo, de e mycket enkelt, -Di betalar annat, som di inte får, mä pengar som di inte har, å sen säljer di det som di allri har haft;å dä för mycket mer än det nånsin kostar.

Du har bytt jobb hörde jag. Vad har du betalt som biträde i kryddbutiken? - Trettio kronor i timjan.

Hört på flygplatsen: Hör du inte vad jag säger, människa. Jag är inte rädd för att flyga! Jag är rädd för att störta!