Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Tidigare firades 6 juni enbart som "svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.
Nationaldagen firas dels till minne av att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523, dels till minne av att 1809 års regeringsform (som gällde fram till 1974 års regeringsform) skrevs under den 6 juni 1809.
Svenska flaggans dag.
Idén till firandet av svenska flaggans dag kom från grosshandlaren Nils Ljunggren under hans tjänstgöring inom landstormen sommaren 1915. Tanken var först att den skulle firas i Stockholm redan hösten 1915 och inkludera festligheter och insamling av pengar till landstormens befälsförening. Ett utomhusfirande på senhösten ansågs inte praktiskt och istället sköts frågan till 1916 och anknöts till 6 juni, det datum då Gustav Vasa 1523 valdes till kung i Strängnäs och 1809 års regeringsform antogs av Karl XIII.
Den 10 april 1916 bildades den opolitiska "Styrelsen för Svenska Flaggans Dag" med överste Carl Rosenblad som ordförande. Styrelsen bidrog till att festligheter genomfördes i Stockholm och över hundra orter runtom i Sverige 6 juni 1916.
På ett fullsatt Stockholms stadion närvarade kungahuset och en nybildad "6 juni-kör" framförde "Sveriges flagga", ("Flamma stolt mot dunkla skyar"), en sång som var komponerad för det tillfället av Hugo Alfvén med text av Karl Gustaf Ossian-Nilsson.
Den första flaggdagen etablerade ett mönster för firande som förblev detsamma i många decennier och som även började radiosändas 1945.
Från och med 1918 delade kungen ut flaggor till olika organisationer i samband med firandet. På så sätt spreds seden att hissa flaggan utanför militära och statliga sammanhang, vilken successivt överfördes också till privatlivet.
År 1933 ombildades styrelsen till "Stiftelsen Svenska Flaggans Dag" och fick en rikstäckande organisation. År 1936 inleddes samarbete med landshövdingarna och de lokala kommittéer som redan fanns eller nu bildades. Den 1 oktober 1968 överfördes verksamheten till nybildade "Stiftelsen Svenska Flaggan" med landshövdingarna som stiftelsens huvudmän och riksdagens talman som ordförande.
Trumpetfanfarer då den svenska flaggan hissas vid firande vid Bjärnums museum
Initiativet till firandet av svenska flaggans dag var inte medvetet tänkt att skapa en formell "nationaldag". När det blev aktuellt att införa en sådan var den 6 juni redan ett inarbetat och självklart datum. Svenska flaggans dag blev formell nationaldag år 1983. År 2005 blev denna en arbetsfri helgdag med motiveringen att på så sätt ge "tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället”.
Många som analyserat nationaldagens betydelse genom århundradena har menat att den lösa historiska kopplingen till dagen har gjort att den inte alls firas i samma omfattning som till exempel Norges nationaldag den 17 maj. Den inofficiella danska nationaldagen 5 juni, Grundlovsdagen, har en liknande lös koppling till historien och inte heller den firas i någon stor omfattning.
Den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni 1973. Sedan 1983 är svenska flaggans dag – den 6 juni – officiellt Sveriges nationaldag och från och med 2005 även en helgdag.
I propositionen från 2004 ansågs att om man gör nationaldagen till en helgdag i Sverige skulle det vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade när den enbart var flaggans dag. Som ett av skälen till att göra nationaldagen till en helgdag har även angivits att många invandrare förvånades över att svenskarna inte firade sin nationaldag.
Det fanns en del förslag på vilken helgdag som skulle utgå till förmån för nationaldagen, till exempel Kristi himmelfärdsdag, men valet föll till slut på annandag pingst.
Källa:Wikipedia