TYKARP, IGNABERGA. När höstmörkret sänker sig över markerna kring Tykarpsgrottan dyker diverse varelser upp längs smala slingrande vägar och i marschallernas sken får besökarna stifta bekantskap med allt från sagoväsen som ”vildvittror” ….

…till människor som en gång levt och verkat på platsen. Årets Mörkervandring med HeTS (Hessleholms Teatersällskap) är i år förlagd till en ny plats där personer som haft anknytning till trakten får berätta sin historia. Guide är även i år Olavi Olsson …

…som vägleder publiken.

Vad en ”trollknuta” är för något och vilka hemskheter en sådan kunde föra med sig får vi veta i början av vandringen, likaså vad ”skärsla” betyder. Folk var mycket vidskepliga förr i tiden och trodde blint på häxkonster och onda makter.

Nere i kalkgruvan arbetade både kvinnor och män under svåra förhållanden och det förekom en hel del olyckor som ibland kunde kräva någons liv. Gruvan i Tykarp var dock relativt förskonad från ras och det ansåg man vara ”Gruvfruns” förtjänst.

Hon vakade övergruvarbetarna och det gällde att hålla sig väl med henne om man vill överleva där nere i underjorden.

Det var inte ovanligt med kvinnliga gruvarbetare i Tykarp.

Inne i den mörka skogen dyker plötsligt ett skogsrå upp som försöker locka med sig männen som finns bland publiken. Dem vill hon förföra och sen förgöra

Lite längre fram visar sig Viggo Andersson som var den skyldige till det brutala Ignabergamordet och som därefter gick ett bittert öde till mötes. Han berättar inlevelsefullt hur det hela gick till.

Vi får också möta en snapphane och hans kidnappade piga som får slava för honom och hans mannar, samt en kalkbrännare och en kvinna som anklagas för att ha avvänt sig av häxkonster för att få Truls, mannen som är far till hennes barn, att gifta sig med henne.

Både i kväll samt imorgon genomförs två vandringar. Se tidigare artikel ”Hets går under jorden” (klicka här).