Det var inte den första cykel som fascinerade Selma utan det var ringklockan på cykeln som var desto intressantare. Hennes lärare kom ofta cyklade vid Selmas föräldrahem och då passade Selma på att gå mitt i vägen enbart för att få höra ringklockan pingla! Snart var det slut på detta roliga!

Liksom många andra barn på den tiden fick Selma börja sitt förvärvsarbte genom att vakta korna som var ute på bete i skogen. Korna fick inte gå för långt iväg då det var jobbigt att få hem dem på kvällen. Det värsta som kunde hända var när "Besen", en stingfluga som lade sina larver under djurens päls. Då korna blev varse annalkande faran flydde de snabbt hem till ladugården. Selma har också varit med på den tiden då korna användes som dragare då skörden skulle bärgas.

Då tiden var inne för konfirmation fick Selma och andra i hennes ålder "läsa" i Bjärnum. Det gick bra att ta tåget från Vittsjö till Bjärnum för 25 öre på morgonen men på eftermiddagen blev det fotvandring mot hemmet, på vintern var det mörkt innan dom kom hem. 52 gånger varade denna läsning under vintertid. Hemvägen blev extra lång då Selma följde en mörkrädd kamrat hem.

Selma var den verkliga vårdaren. Det började med att hon i sitt hem vårdade sin sjuka och åldriga mormor. Hon fortsatte med vård av sina föräldrar och en moster. Modern och mostern blev båda över 90 år. Dessutom tog hon hand om en kvinnlig granne som blev sjuk och denna vårdade Selma i sju år.

Då Selma blev äldre fanns det inte tillräckligt med kraft att vårda andra fast intresset fanns. Det blev istället handarbete där många av hennes arbeten fanns på väggarna vid besöket 1976. Dessutom tog det en del tid att klippa ut och klistra inte de händelser i tidningen som var intressanta. Samtliga dödsannonser klistrades in i en pärm som då var tämligen innehållsrik. Under pauserna i sitt arbete tog huskatten sin tid .