Redan som tioåring sköt han sin första hare med sin faders gevär och var mäkta stolt för detta då det fällda villebrådet hade ställt till problem för andra jägare. Det var ingen lång stund som Johan fick behålla haren. Jaktarrendet för Johan var en hare om året och Johan var kvickt åstad för att betala arrendet! Under årens lopp blev det många harar som föll men då hade jaktarrendet stigit avsevärt så det räckte inte med en hare!

Efter konfirmationen tog Johan halvt "fäste" som dräng i Björstorp med en lön på 125 kronor för tiden 24 april - 24 oktober. Exercisen klarades av i Karlborg och vid repmånad utbildades Johan till slaktare. Det slaktades i parti och minut och då månaden var slut lastades allt överblivet kött på en järnvägsvagn som transporterades till en korvfabrik. Förmodligen stod det inte korv på Johans matsedel den närmaste tiden!

Johan Carlsson berättade 1976 att  jakten på skogsfågel var speciell på den tiden då det fanns sådana fåglar. Jakttiden för tjäder och orre var något mindre än en månad men ett år lyckades Johan fälla 62 av dessa stora skogsfåglar. Dåtidens jakt på dessa fåglar var som regel inget enmans jakt utan skedde i stora sällskap med drevkedjor och utplacerade skyttar. Det var på den tiden då det odlades havre och annat kornsäd på åkrarna. Skogsfåglarna hade då sitt skafferi bland spillsäden.

Redan före 20-års åldern började Johan ställa färden till skinnmarknaderna och då hade han med sig ett försvarlig lager av rävskinn och mårdskinn som avyttrades till uppköparen.. Det kunde bli tämligen varierade pris på skinnen. Ett år var tillgången så stor på rävskinn att Johan fick endast tre kronor för det röda skinnet.

Vid den tiden för samtalet med Johan hade han endast nerlagt två älgar men desto fler rådjur har fallit för Johans gevär.

Körkort för motorcykel tog Johan 1922 och körde då till Kristianstad med sin Harley Davidsson med tillkopplad sidovagn. I denna tog ingenjören plats och efter en kort tur var körkortet klart med nummer 217. Två år senare var det tid för bilkörkort och en bil årsmodell 1921 med hel- och halvfart köptes för 1 000 kronor. Johan hade då bytt upp sig för den första bil han köpte av med sufflett med årgång 1911 och denna kostade bara 600 kronor.

Johan körde ofta resor åt bekanta och flera gånger var han hos "Gubben i Hamneda" som kunde bota alla slags sjukdomar. Det visade sig i extremfall att en flaska med mossvatten kunde till och med bota inbillningssjuka.

Mul- och klövsjukan ställde till en del  problem för en slaktare som Johan Karlsson. Inga levande djur fick föras över sockengränsen som tydligen var en gräns som sjukan inte kunde passera! Friska djur fick slaktas men djurhuden måste saltas sen var det fritt fram att passera gränsen! Ännu strängare var det vid gränsen Skåne-Småland. Där fanns en bom tvärs över vägen och dessutom fanns en vakt på platsen som skulle kontrollera alla köttransporter.  Motorcykeln med sidovagn kom väl till pass då detta fordon kunde ta sig fram på mindre vägar där det inte fanns några vakter. Sidvagnen var perfekt för transport av kött! Johan kunde berätta flera dråpliga episoder där motorcykel kunde ta sig fram men där dåtidens polisbilar fastnade.

Över lag gick det betydligt bättre att avyttra de slaktade djuren i Småland än i Skåne. De Småländska uppköparna sålde sen vidare till Stockholm. De hygieniska förhållandena var inte att jämföras med dagens men redan på 1930-talet förekom inspektioner och med stämpel för godkännande kunde verksamheten fortsätta.

Johan Carlsson var ofta anlitad som så kallad hemmaslaktare bland annat då julgrisen skulle på sin hädanfärd. Dessutom var Johan Carlsson en god berättare om egna och andras dråpligheter.