Norge o Dovrefjäll
För att spara tid vilket vi pensionärer har ont om så blev det E6:an upp till Norge, i Ljungskile blev det dags att äta och det gjorde vi på Ljungskile Laxrestaurang och den vill vi verkligen rekommendera den är kanske bättre än den i Falkenberg som sägs ha samma ägare.
Färden gick vidare mot Svinesund o Oslo. Oslo körde vi förbi för det var till fjällvärlden vi skulle, en bit norr om Oslo såg vi en campingskylt men vi hittade ingen camping så vi körde in på en annan väg där vi hittade en öppen o bra plats där vi stannade för natten, bakom oss var ett staketet runt Fornebu flygplats och rakt över vägen var ett fängelse så där kände vi oss trygga.
Vi såg de stora planen starta i en annan riktning än vår, men utåt natten kom det 3-4 stora plan som startade rakt över oss och det hördes, sen startade ett litet propellerplan rakt över oss och det hördes som motorn hostade till rakt över oss så på morgonen körde vi en liten bit innan vi åt frukost det kändes lugnare så.
På färden mot Lillehammer fikade vi på en rastplats där vi varit tidigare, där var bland annat sitsar från hästdrivna lantbruksmaskiner. Vi passerade Lillehammer som har en underbar fin natur och den är finare söderifrån för vi körde norrifrån på hemfärden och kunde jämföra. Där byggs en motorväg uppe på höjderna som blir färdig om några år.
Vi kom sen genom den underbart vackra Gudbrandsdalen. Vi fortsatte E:6 an förbi Dombås mot Dovrefjäll som var målet för resan.
Fjällvärlden är mäktig men tyvärr tog det fina vädret slut när vi kom dit. Vi följde E:6an en bit förbi Snöhättan mot Trondheim och det ångrade vi inte för där var väldigt fint då fjällvattnet rann vid bergets fot.
Vi vände och körde upp till Snöhättans Camping. En liten fin camping där man såg upp på fjället. Vissa älvar hade grönt vatten, det beror på snösmältningen på fjäll o glaciärer som tar sediment med sig i vattnet.
Vi körde samma fina väg tillbaks till Hamar och lagom stor väg via Kungsvinger till Charlottenbugr o Sverige. Sedan via Arvika till Värmskog där vi åt dom riksbekanta räkmackorna som var både stora o goda och det var väl därför där var väldigt mycket folk där. Vi åt bara mellanmackan och vi blev mätta.
I Värmskog är ett litet LM Eriksson museum som är sevärt, han var tydligen född där. Vi körde vidare till Åmål där vi har bott tidigare, nästa dag blev det hem till Bjärnum.