11 april 2010. Efter att jag tvättat och vaxat bilen större delen av dagen, kör jag med lite av fjärilar i magen till Norra Mellby för att träffa och prata med Klas Östergren. Han är bland annat författare till trilogin Ankare, Handelsmän partisaner och Under i september. Dessa böcker på min 10 i topplista av lästa böcker och han är verkligen i gott sällskap med Joseph Conrad, Herman Hesse, Tomas Mann, Coetzee o.s.v.

Tankar under resan
Då jag den 24 september 2005 körde 30 mil med Sonetten i Skåne och då i stora delar av Klas Östergrens Österlen, blev utflyktsdagbokens rubricering ”Under i september”, som namnet på en av Klas Östergrens böcker i trilogin. Genom åren har jag bidragit med många dagboksreportage med Sonetten i klubbtidningen ”Sonettvärlden” och just under i september var jag med i jubiléumsnummer 100 av tidningen våren 2006. Det här numret hade jag tänkt att Östergren skulle få av mig när jag mötte honom.

Vägvisare åt Klas Östergren
Jag är på plats med Sonetten på den fina parkeringen en 20 minuter före utsatt tid för författarbesöket, men ännu har ingen Klas Östergren kommit. Jag bedömer att det är ett 25-tal besökare som redan har tagit plats på Klockaregården. Vid utsatt tid syns ännu ingen författare. Jag pratar med en man med en stor axelväska som är på väg till gården. Han får upplysningen av mig att dom väntar där inne och att jag väntar här ute för att träffa och stjäla några minuter av författaren. En jeep med en solglasögonförsedd Klas Östergren svänger in på parkeringen. Han vevar ner rutan och frågar vilket av husen som är Klockaregården. Jag pekar på den och frågar samtidigt om jag får stjäla några minuter av hans tid.
– Nej, jag är redan försenad, säger författaren.
Samtidigt kommer mannen med axelväskan tillbaka.

På foto med Klas Östergren
– Jag kommer från tidningen Norra Skåne och vill gärna ta en bild av er båda, säger mannen.
– Jag har inte tid säger Östergren.
Men det blir ett foto och sedan skyndar författaren mot Klockaregården. Jag väntar träget på parkeringsplatsen i vårsolen för att få några ord med honom efter föredraget. När det är 20 minuter kvar så går jag in och lyssnar lite diskret på hans sammanfattning av författarskapet och samtidigt är några äldre damer klara att servera kaffe och bullar utanför föredragslokalen. Jag blir erbjuden fika men tackar ja till ett glas vatten, som smakar bra. Norra Mellby är berömt för sitt vatten. Jag hör sedan att Klas östergren också hoppar över fika och nöjer sig med ett glas vatten.

Trägen vinner
Sedan får jag äntligen en pratstund med Klas östergren och den blir förhållandevis lång. Han får av mig tidningen Sonettvärldens Jubiléumsnummer 100, som han skulle studera närmare när han kom hem. Det där med ”Under i september” verkade gå hem hos honom. Jag berörde lite av mina utflyktsdagböcker (jag hade några med mig) och ville ha hans uppfattning om dessa (om jag är helt ute och reser). Han tyckte de var fantastiska och använde orden ”kulturhistoria” om dagböckerna. Han undrade om jag har barn, vilket jag inte har. Han undrade då vad som skulle hända med böckerna. Klas Östergren menade att jag skulle skriva om anteckningarna och ta med det väsentliga ur böckerna.
– Lycka till, sade Östergren. Nu skall jag skriva några rader som jag aldrig skrivit till någon annan.

Orden följer här: ”Här är ett par rader från en som aldrig skrivit dagbok – mer än tolv dagar i februari -80 som tjuvlästes av en dåvarande fästmö som slängde boken i skallen på mig. Så – detta är en livsfarlig syssla!
Var försiktig.”
Klas Östergren
april 2010