VITTSJÖ. Den 26 april har vi den mediale förefattaren  Björn Ranelid på besök i Vittsjö bibliotek. Ett uppskattat evenemang med slutsålda biljetter till  88 stolar. Den gröna jaguaren sågs vid biblioteket men försvann.

Björn ville se hemmaarenan för Vittsjös allsvenska fotbollslag innan han kommer för att berätta sin historia om sig själv och vad han tycker mycket om. Nio månader tidigare hade Solweig träffat Björn på Rondellgrillen och det blev napp. Vid en förfrågan om Björn kunde komma till Vittsjö bibliotek för ett framträdande. Blev svaret ja och – ja så har vi Björn här. Tre yngre flickor väntar i foaje`n för autografer och våran artist ger sig tid för detta.

Björn börjar med att berätta hur fint och kärleksfullt han känt sig bliva bemött i Broby kvällen innan och hur atmosfären hos publiken i Vittsjö kändes lika välkommnande  kärleksfull. Våran gäst lovade genast att prata en timma och något  mer och sedan strömmade orden ur honom som skott ur en kulspruta.

Jo jag håller alltid mina löften och ord har tyngd , ord har täthet och ändå väger ord ingenting. Men inget är så mäktigt som ordet. Utan ordet blir ingen president i U S A. Utan ordet fungerar inget samhälle. Utan ordet ingen kultur. Ordet finns på biblioteken och inget är så fel som en skola utan bibliotek. Ordet i bokform är viktigt –Jag har skrivit 30 böcker på 29 år och jag hatar jantelagen – fortsätter våran snabbpratare. ” Nä – du skall inte tro att du är nåt.” Lyder ju jantelagen. Men på min gravsten skall det stå att” jag har arbetat hårt—jag gjorde  mitt bästa”.
Jag har lärt mig skriva av andra. Jag har läst andra författare .Tänker nu på Sara Lidman eller Kerstin Hedström. Jag har kämpat med ett vitt papper och  inte alltid har orden kommit. Tomas Tranströmer är min idol.” Döden tar mått  på oss när vi sover. Vi tjuvmjölkar kosmos och överlever.”

Och Björn fortsätter. ”Hitler är världens mest misslyckade människa. Han löste alla sina problem med avrättning. Han skulle förinta alla judar.  Ja – alla krig som vi haft. Sedan 1945  har vi haft 12 dagar av fred.  58000 amerikanska soldater dog i Vietnam. Har intervjuat desertörer. Dessa som inte kunde längre. Som inte  orkade. Dessa som var åsyna vittnen till hur man brände civila  med Napalm. Hur man summariskt avrättade  oskyldiga civila. Med nackskott. Vi minns bilden av flickan som, halvt ihjälbränd kommer naken på bygatan. Hånskratten från dessa som rökte och brände ut Vietkong ur sina hålor och gömställen. Har man förlåtit varandra. Ja – det har sagts så! Ja – vi måste bryta med hatet, bryta med ondskan

Berättar om sig själv. Om en tre ggr. Bortopererad läpp som blev inte så lyckad.” Jag kallades nigger läppen. Som fem år gammal spräckte jag min skalle när jag var med om en olycka på Möllevångsgatan i Malmö. Har sedan dess haft en ton i min skalle. Tinnitus! Men får leva med det. Man får njuta av det som går att njuta av. Du får njuta av naturen för du bär alltid ditt eget universum inom dig. Vi vet att barn bär röda rosor i sina ögon. Dessa blommor skall du vattna. Barnbarnens naglar är värda mer än alla priser jag fått. Barnen skär sitt dagliga bröd med knivar som de vuxna slipat. Små barn bär sorgen för sina alkohol-föräldrar. De stänger korken i flaskan från insidan. Sen, du skall veta att kärleken väger inget. Men du skall också veta att kärleken är världens största atombomb. Kvinnan är det viktigaste könet. Våldta  aldrig någon kvinna. Ingen man skall bestämma över en kvinnas kärlek.
A N C , Sydafrika har 100 års  jubileum. Jag hade Nelson Mandela Som hedersgäst. Presidenten.  En föredömlig man. Han såg inte tillbaka. Hade inget ont att säga om sina vedersakare. Träffade även Desmond Tutu. Ärkebiskopen.  Men Sydafrika har  stora problem med H I V. Men ett föredömligt rent land. Vid långa promenader i Kapstaden såg jag aldrig något kastat papper. Såg inget klotter.
Fortsatte om sin barndom. Gick i söndagsskola. Lärde mig sånger som:Klippa du som brast för mig…………Var jag går i skogar berg och dalar……………..Och Tryggare kan ingen vara……… Läste om Jussi  Björling, som blev idol.
Så har jag aldrig strävat efter att komma med i Mediafestivalerna. Men har blivit engagerad. Åker hellre ut på platser  som Broby  eller besöker Vittsjös fina bibliotek än låter mig engageras för någon timmas intervju i T V. Det är en värdebedömning. Mindre platser har stort värde för mig! Bibliotek är kulturens kärna!

Solweig  tackade med att lämna lite Vittsjöluft i en burk och i bokform av Claes Ruderstam.  Richard överräckte  även blomma men ändrade sig plötsligt och gav den åt fru Margareta i stället.
Björn gav sig tid att prata med oss och dricka lite kaffe. Var inte längre den arrogante artisten utan nästan lite av en timid sällskapsmänniska. Som växlade ner från snabbprat till en trevlig diskussionspartner. Betittade biblioteket och fann denna kulturbyggnad väl bevarandevärd.