SHASHEMENE

Hade hela veckan ätit i Petros familj. Alla målen. Som i mitt hem i Snärshult i min barndom. Frukost – tiekaffe –lunch (middag) eftermiddagskaffe och kvällsmat. Handhygien var det noga med. Någon kom alltid fram till bordsgästerna med tvättfat och handuk för att göra händerna rena inför måltiden. Därför att man äter med fingrarna. Som en speciell favör lades en gaffel vid sidan av min tallrik och det uppskattade jag mycket. Men  -  oavsett  mer än handhygien blev det inte för mig. Arbetade och sov i samma kläder så fredageftermiddag blev min längtan efter en dusch stark. Angav i sällskapet att jag tog en fridag på lördag och avser att åka med bussen till Shashemene. Ingen frågar något men Dinko tycker att han kan följa med. Till Shashemene är det c.a. 30 km och det tar någon timma att komma dit

RIFT  VALLEY HOTEL

Hotell var det gott om i staden som ligger lite på kanten av den väldiga jordspricka som på engelska heter The Great Rift Valley. Här har jordskorpan, enl. geologer rört på sig och vidgat sig till en ”spricka” av enorma dimensioner. Denna spricka skulle enl. dessa börja ungefär vid Hulesjön norr om Genesaret  bakom Hermonberget och sedan följa Jordanfloden, fortsätta genom både Döda och Röda haven. Klyver sedan Ethiopien och Kenya i två delar och fortsätter genom de Östafrikanska sjöarna till Nyasasjön. Stora saker alltså. Känner alltså för att höra efter rum på detta hotell med ett så fint namn. Och Dinko hänger med. Rum finns och standarden är bra. Även duschen är utmärkt! -  Har ju under tidigare reser till och i landet blivit något bekant med Meaza i Addis så jag ringer henne och anger att det finns, vad jag vet, buss från Addis till Shashemene och undrar om inte hon kunde resa för en träff här i staden med Dinko och mig. Jo – det skulle nog gå att ordna medgav hon och hon kom. Meaza beräknade att komma vid ca vid tolv-tiden och Dinko var sugen på en stadspromenad. Vilket inte jag var, så på så vis fick jag några ensamma timmar som jag använde för att förbereda mig för predikan i Mala, palmsöndagen den 1 april.

HÖGMÄSSA I KOFFALE

Efter frukost på hotellet åker Dinko och jag tillbaka till Koffale för att övervara gudstjänsten i kyrkan. Petros predikar, psalmer sjöngs och mässan varar i två och en halv timma. En äldre man trakterar en orgel från Hessleholm med den äran, medan -  antar jag, huvudkantorn har en mycket modern ”japan” till sitt förfogande. Predikan och psalmer är på lokalspråk så därmed är jag utanför då ingen översättning förekommer. Däremot känns många melodier igen.  Dessa är de samma som i många fall används i svenska kyrkan.---- En kvinna börjar plötsligt uppträda lite konstigt. Tappar melodi och även psalmbok. Har även konstiga ljud för sig. Petros går fram och ber högt för henne med sin hand på hennes huvud och efter en stund lugnar allt sig. Petros berättar sedan, efter avslutningen, att det var en andeutdrivning. Ställer mig personligen lite frågande till detta !

AVSYNING

Söndag kväll är jag ute och spankulerar lite i solnedgången. Plötsligt kommer en lastbil, modell större in på tomten och drar ett lass med makadam och småsten från  gränsens  början. Med tom bil kör han så över den nu frilagda husplatsen och  sen ut igen. Vid kvälls-maten frågar jag Petros om detta, men han har inget hört om någon förestående väg-byggnadsstart. Men på  måndag förmiddag kommer myndigheterna. Det är dom som är involverade i vägbygget. Kommun och vägverk . Det blir mätning och utmärkning av nya vägen.  Från myndighetens sida så var det O K  nu och huset var flyttat långt nog och utgjorde inget hinder för vägen längre. - Men deras mätutrustning ser så dålig ut så jag överlämnar mitt 50 meters  rullband till mätarna. Konstigt nog blir de glada.

NILS-OLA ANDERSSON  OCH  BENGT HERRING

På eftermiddan anländer så två nya medhjälpare. Nils-Ola från Norrland och Bengt från Addis. Nils-Ola är född 1952 i Ethiopien och är Martha och Anders tredje barn. Bengt är pensionär. Bor i Addis och har en fru som jobbar på sv. ambassaden. Som barn till byggmästaren blir det nu logiskt att Nils-Ola tar över och anger hur fortsatt flytt skall ske. Och  så - helt principiellt.  Vad skall huset få för funktion på sin nya plats. – Nuvarande klinik för vårdsökande är trångbodd och  därför  lanseras tanken på att ansluta flytthuset till denna. Mätningar för denna sak inleds och snart har ett principbeslut fattats för att huset skall flyttas till kliniken och där infogas i denna. Var inte inne i kliniken men kön  av vårdsökande sträckte sig ut på altanen. Så utökade utrymmen vore  inte fel. Nya mätningar ger sedan till resultat att tolv meter av det sexton m. långa huset kunde vara optimalt och smälta in i miljön även utvändigt sett. Vi diskuterar hur och på vad huset skall grundas och särskilt Nils-Ola tycker att det åter skall stå på plintar som det ursprungligen gjort. Min idé att skära upp timmer att lägga huset på för att reducera antalet plintar, förkastas. Nu tycker också de flesta att betongplintar skall gjutas och användas i stället för ursprungliga av trä. Så formar spikas och en delning av huset verkställs. Bengt är en baddare på motorsåg, när jobbet kommer igång och snart är fyra meter avsågat av huset. Så får vi konstatera att  Nils-Ola inte är någon vän av att kasa hus utan tycker att det skall rulla på plankor.

Forts.