HÄSTBERGA. Idag, den 7 november är det två år sedan katastrofen vid Brittedals kraftverk ägde rum. Inte mycket har skett i området. Platsen kan idag upplevas som kusligt, nästan lite spöklig.

Kraftverket till vänster (sett från fd dammen)

Man ser att mycket bara är lämnat och att naturen sakta tar tillbaka hela området. Lägger man till att nu de ansvariga också beviljats ansvarsfrihet är det än mer skrämmande.

Vad hände och vad händer egentligen ute i Hästberga vid och efter dammbrottet? Ledningen med Lars Truedsson i spetsen, ges idag stort ansvar för varför katastrofen inträffade. Brister i företagets ledning, styrning och uppföljning anges bland annat. Allt detta återges tydligt i Statens Haverikommissions rapport efter katastrofen i Hästberga.

Vad hände söndagen den 7 november 2010, ca kl. 12.55, då dammen brast vid kraftstationen i Hästberga i Helge å?

Några kanotister hade just burit upp sina kanoter och skulle ta sig förbi brofördämningarna vid kraftverket då de såg hur vattnet gick igenom vallen. De slog larm via 112 om situationen. Minuterna senare brast hela dammen.

Trävirket i dammkonstruktionen

Över en miljon kubikmeter vatten forsade ut från kraftverksdammen. Som genom ett under gick inget människoliv förlorat. Tre personer fanns dock i anslutning till ån då katastrofen inträffade. En kvinna blev nedkyld samt två män fastnade på en ö i det framforsande vattnet. Personerna fick evakueras av Räddningstjänsten.  De materiella skadorna blev omfattande. Bron över Helge å, mellan Verum och Osby utmed väg 1944 förstördes helt.

Några intressanta tidpunkter

• Söndagen den 7 november 2010, ca kl. 12.55, dammen brister.
• 10 november beslut om att bland annat Statens Haverikommission skall utreda dammraset.
• 15 november, Statens haverikommission är på plats i Hästberga.
• 9 december, Brittedal Kraftproduktion interna utredning hoppas kunna ge besked på varför olyckan inträffade.
• 02 december, beslut om provisorisk bro över ån vid Hästberga innan jul.
• 22 december, provisorisk bro klar.
• 17 mars 2011, Brittedals utredning om dammolyckan är klar.
• 14 maj, energibolagets Brittedals vd Lars Truedsson gör uttalade om att den raserade dammen kommer att byggas upp igen. Uppbyggandet av dammen kommer att ta tre år.
• 2011-09-19, Statens Haverikommission ger företagets ledning stort ansvar för varför olyckan inträffade.

Fakta om kraftverket
Kraftverket byggdes 1953. Sex år senare genomfördes en ombyggnation/ tillbyggnad. Under åren 1958-59 höjdes dammen med två meter utan att basen för denna ökades.

Vattenintag mot turbinen

Då anläggningen var i drift fanns en fallhöjd på ca 10 meter till turbinen. Den normala årsproduktionen låg på 8,5 GWh/ år. Dammens tätkärna bestod av träspont och kiselgur med en huvudsaklig stödfyllning av sandigt stenigt grus med viss inblandning av moränmaterial.

Brittedals utredning klar redan i maj
”Det var ett elfel som orsakade dammhaveriet vid Brittedals kraftverksstation i Hästberga. När likströmssystemet lade av fungerade varken larm eller lucköppning. Det visar elbolagets egen utredning.” – Systemet fallerade, konstaterar Brittedals kraftbolags VD Lars Truedsson. Varför turbinen rusade har utredningen inte kunnat ge något svar på.

Statens haverikommission skriver i sin omfattande rapport i september
(länk till Statens Haverikommissions rapport finns här, klicka)

Söndagen den 7 november 2010, ca kl. 12.55, brast dammen vid kraftstationen i Hästberga i Helge å, belägen ca 10 km väster om Osby i Skåne.

De utströmmande vattenmassorna forsade ut och svämmade över Helge å. Ingen människa skadades, men de materiella skadorna på fastigheter, en bro och vägpartier nedströms dammen blev betydande. Dammen var en s.k. fyllningsdamm eller gravitationsdamm grundlagd på sandig eller grusig morän. Möjligen kan det ha funnits fast berg under delar av dammen. Dammens tätkärna bestod av träspont och kiselgur med en huvudsaklig stödfyllning av sandigt stenigt grus med viss inblandning av moränmaterial. Under åren 1958-59 höjdes dammen med två meter utan att basen för denna ökades. Stabiliteten för dammen var inte tillfredsställande. I en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) daterad den 1 februari 2010 påpekades en rad svagheter hos dammen. Ett antal åtgärder föreslogs. Inga av dessa åtgärder hade genomförts före dammbrottet. Driftstillsyner och regelbundna kontroller av dammen hade inte heller utförts på ett korrekt sätt. Den myndighetstillsyn som har till syfte att upprätthålla dammsäkerheten hade inte lyckats fånga upp bristerna i dammägarens egenkontroll. Anläggningens el- och kontrollutrustning försörjdes med elkraft från ett 110 V likströmssystem. Alla automatiska säkerhets-, skydds- och övervakningsfunktioner såväl automatikfunktioner för vattennivåreglering och dämningsskyddsfunktion som avbördningssystemet var beroende av att detta 110 V-system fungerade. En felsignal för onormal spänning i likströmssystemet inkom den 3 november 2010. Felsignalen berodde med stor sannolikhet på att det uppstått fel i systemets likriktare. Larmad personal från kraftföretaget begav sig inte till anläggningen för att på plats bedöma läget och behovet av ev. åtgärder för att upprätthålla dammsäkerheten. Dammbrottet skedde som ett resultat av att vattnet ovanför dammen kunde stiga okontrollerat tills det rann över dammkrönet. Detta ledde i sin tur till omfattande erosion såväl mellan dammkropp och kraftstation som på krönet, vilket medförde att hela dammen till sist kollapsade.

Om orsaker till olyckan enligt Statens haverikommission
Olyckan orsakades av brister i företagets ledning, styrning och uppföljning av verksamheten, vilket ledde till att larm om problem m.m. i kraftstationen inte följdes upp med resultat att det uppdämda vattnet tilläts stiga okontrollerat till överdämning med dammbrott som följd. Bidragande har varit att anläggningen inte fått uppgraderingar, underhåll och tillsyn i tillräcklig omfattning.

Märklig ansvarsfrihet beviljades.
Ja, trots att Statens haverikommission riktat hård kritik mot Brittedals kraftproduktion AB, trots att utredarna pekade på brister i företagets ledning, styrning och uppföljning. Trots att larm inte följdes upp. Trots att anläggningen inte hade uppgraderats, underhållits eller fått tillsyn i tillräcklig omfattning. Trots allt detta beviljades styrelsen ansvarsfrihet.
Därtill kan noteras fakta som att Brittedals Kraftproduktion AB har en verksamhet som leds av en VD som är dammsäkerhetsansvarig med strikt ansvar för konsekvenser av ett dammhaveri. Anläggningen hade dessutom en dammtekniskt sakkunnig person som svarar för det löpande dammsäkerhetsarbetet samt en person som ansvarade för driften.

Kan detta hända igen?
Efter att ha läst Statens haverikommissions rapport är svaret på denna fråga tyvärr ett entydigt, Ja. Det lär finnas ytterligare cirka 200 kraftverk i stil med Hästberga. Vi får dock hoppas att dessa kraftverk har ansvarstagande företagsledningar. Men så länge den mänskliga faktorn och ekonomi finns med i spelet, kommer alltid risken för liknande olyckor att finnas.

Bilder från området.

Någon har gett upp!