VITTSJÖ, BJÄRNUM. Varje år just den 6 november firas Gustav Adolfs- dagen. Detta naturligtvis framförallt till minne av att denna dag år 1632 stupade Gustav den II Adolf vid slaget i Lutzen.

Samme kung lade grunden till Göteborg. Inte minst i denna, rikets andra stad, på Sveriges verkliga ”framsida”, firas detta genom att man äter Gustav Adolfsbakelsen. Bakelsen som skapades för första gången av konditoriet Bräutigams i Göteborg år 1906. Visst är detta kultur!

Vad gäller den lokala historien och samme kung är kanske känslorna lite annorlunda. Slaget i Vittsjö har satt spår som lever än idag. Denne yngling till kung som i december 1611 som 17-åring, hade bestigit Sveriges tron, var under vintern 1612 på härjningståg i Skåne detta som vedergällning för danskarnas svåra härjningar i Småland och inte minst Västergötland under Kalmarkriget.

Kungen och hans här som bestod av ungefär 3 000 man, anförda av Nils Stiernsköld och Herman Wrangel, hade bland annat bränt staden Vä, och 24 socknar inom Göinge och Villands härad.

Natten mellan den 10 och 11 februari 1612 övernattade kungen och en mindre styrka i Vittsjö. På förmiddagen anföll danskarna, kungen och hans följe fick fly norrut förbi Vittsjö skans och över Dragsån. Bron över ån var besatt av danskar, varför kungen tvingades försöka ta sig över isen som tyvärr brast. Kungen och hans häst hamnade i vattnet. Kungen, men dessvärre inte hans häst räddades av den uppländske ryttaren Thomas Larsson och kammarjunkare Per Banér, som själv hamnade i vattnet men räddades av sin yngre bror Nils Banér. Thomas Larsson fick senare hemmanet Ingelsta i Romfartuna socken som tack. Även Per Banér blev rikligt belönad.

1912 restes en minnesstenen från slaget 1612. Inskriptionen på minnesstenen lyder;
Minne af konung Gustaf II Adolfs räddning i Wittsjö den 11 februari 1612 af ryttaren Thomas Larsson. De som stupat begravdes i en massgrav.

Thomas Larssons ättling lägger ner krans för de stupade

Den var länge bortglömd men återfanns i samband med grävningen av ett dike 1959 inte mer än 100 meter från den tidigare resta minnesstenen. Minnesstenen för massgraven har idag följande inskription:

Här framför vila
Okända soldater fallna 1612
Massgraven funnen 1959