VITTSJÖ. Han var född i Brönnestad 1785 och var soldat där han deltog i strider både i Norge och Leipzig. Pär Härd flyttade till Vejshult i Vittsjö församling och ingick där äktenskap 1816. Familjen med sex barn hade det fattigaste av fattiga.

Detta järnkors markerar var Pär Härd har sitt vilorum.

Hans bekymmer tog över allt mer och 1837 förkortade han sitt liv. En “självspilling” fick på den tiden inte begravas på kyrkogården. Pär Härd är begravd intill sockengränsen Vittsjö- Röke.

Pär Härd tog sig till en gård i Hästhult 1837 där han fick köpa en kaka bröd och vandrade hemåt till den fattiga och hungrande familjen. Det var stora bekymmer för Per Härd och hans stora familj. Han fann ingen lösning på problemen utan berövade sig själv livet på väg mot det torftiga hemmet med den köpta brödkakan.

Enligt den tidens bestämmelser fick en “självspilling” inte begravas i vigd jord. I några fall har personer begravts utanför själva kyrkogården. Pär Härd begravdes intill sockengränsen mellan Vittsjö och Röke, mellan byarna Vejshult och Englarp. Gravplatsen var under många år tämligen anonym men ortsbefolkningen planterade ofta blommor vid graven och enkla träkors markerade var platsen fanns. Omkring 1977 markerades platsen med ett mer stabilt hemmasnickrat kors av trä men korset förmultnade och grävdes ner på gravplatsen. Anledningen att en ”självspinning” ofta begravdes i en sockengräns var att då skulle två församlingar drabbas av olyckan med hälften var!
I Amerika var det ett par systrar som släktforskade och år 2000 fann de Pär Härd i femte generation bakåt. Systrarna tog sig till Vittsjö och med hjälp av lokalbefolkningen fick de se sin anfaders gravplats i skogen intill sockengränsen. De blev så gripna av sin anfaders tragiska bortgång och gravplats att de beslutade anbringa ett mer varaktigt kors på gravplatsen.
Två år senare återkom de till platsen för att avtäcka järnkorset på anfaderns vilorum. Det stiliga och formrena korset hade tillverkats av Gert Hallqvist och några av befolkningen i orten hade samlats för att delta i ceremonin. Högtiden i skogen avslutades med ”gravkaffe” intill Pär Härds vilorum.