VITTSJÖ. Med högsommarvärme och med ljumma vindar samlades 50 deltagare till akademiska studier. Platsen var församlingshemmet i Vittsjö och samling skedde kring ”Alla Tiders Historia” i regi av den 28:e Sommarakademin. Deltagare kom från yttersta kanten av Blekinge, södra delen av Skåne samt upp till Östergötland. Några deltagare var med för första gången och en deltagare har bevistat samtliga akademier.
Arne Sjöström föreläste om mossars gömmor.

Första föreläsare var Claes Ruderstam från Vittsjö som talade om Jägarstenåldern i Göinge. Under ett kvarts sekel har han sökt boplatser från stenåldern. Säkraste platsen att finna en boplats från stenåldern var intill forsar där ”invandrare” slog sig ner då passage av forsen kunde vara påfrestande. En av de allra äldsta boplatserna har upptäckts vid Finjasjön där ”invandrare” slog sig ner för 12 500 år sedan.
Under åren har han samlat åtskilliga flintbitar på boplatser. En av de närmare platserna är campingplatsen i Vittsjö där det en gång funnits en bosättning. I sin samling har han också en tand från en mammut och denna gav då besked att även detta stora djur hade sin hemvist i Skåne. Den som samlar olika forntida saker kan kanske också ställa sig frågan: vad har föremålet använts till och vem har tillverkat det?

ARNE SJÖSTRÖM var nästa föreläsare som hade inventerat många våtmarker som i forntiden var sjöar. Även mossar var intressanta och föreläsaren konstaterade att många fynd har gått förlorade då det längre tillbaka inte fanns något antikvariskt intresse att tala om vad som hade hittats. Vid torvbrytning hade det flera gånger hittats boplatser och stenar från denna hamnade i kvarnen som effektivt stoppades.
I mossar har återfunnits snäckor från fanns på platsen för tio tusen år sen. En del boplatser och föremål har återhittats men den finns mycket mer att hämta i mossar. Hasselnötter liksom kärnor från hallon var tydligen populärt att samla då dessa nötter efter viss beredning kunde åstadkomma rusdrycker! Sjönöten är utdöd sedan lång tid tillbaka men en historieintresserad person fann faktiskt denna växt utanför Vittsjö för cirka 50 år sedan.

CAROLINE AHLSTRÖM ARCINI höll sig inom ämnet ”Migration och identitetsmarkeringar”. På sina flera arbetsplatser inom landet kunde hon finna både naturliga och onaturliga rester av människor i gravar. En gravplats vid Fjälkinge var 64 procent av de begravda under 20 år och 80 procent av dessa var under ett år gamla. Hälften män och hälften kvinnor. Orsaken till dessa dödsfall kan vara att spetälska grasserade även på denna plats.

Caroline Ahlström Arcini föreläste om olika identifieringar.

På denna begravningsplats som kan ha varit marknads- eller samlingsplats. 33 procent av dessa döda kom från annan plats än Fjälkinge. Föreläsaren visade flera bilder av ”utsmyckade” tänder och dessa behandling vara säkert inte den skonsamma som närmast få anses som misshandel. Några hade nerslipade tänder och några hade fått borrat ett hål i tanden där en sten hade fått sin plats. Denna ”utsmyckning”gällde endast män och vissa grupper hade sin speciella modell på tänderna. Hon konstaterade vidare att ett antal nordiska boende hade blivit halshuggna i England där de fanns i en gemensam grav. Det kan ha varit vikingar som drabbats under sina plundringståg.

ANDERS ÖDMAN föreläste som ”Skånsk sten och stenindustri” efter stenåldern. I den intressanta och humoristiska föreläsningen konstaterade han att de första ”invandrarna” i Skåne var renjägare från Frankrike! Han visade även gnistregnet då eld uppgjorde med stål och flinta. Sådan eld måste framställas viss dag annars kunde vådeld uppstå! Det inte enbart inom stenområdet som Anders Ödman höll sig. Han upplyste att bland annat att allt som tillhör björk kunde tas tillvara och förädlas. Virket, näver, löv och sav kunde användas inom olika områden.
Flera industriella verksamheter förkom i Skåne där sten, kalk, stål, flinta och glas kunde framställas inom mindre område. Beträffande kalkbrott fanns sådant även i Bjärnum med till skillnad från Vittsjö fanns det inte en enda järnsmälta i Bjärnum.
Beträffande Anders Ödmans föreläsningar skall dessa höras och inte skrivas. Det ger ingen rättvisa.
Under eftermiddagen samlades alla deltagarna till fikapaus vid Sjöstugan med kaffe, våffla eller macka. På bryggan underhöll en grupp av Bygdespelarna med sång och musik medan små vågskvalp mot bryggan höll annan takt än musikernas.