BJÄRNUM. Sommarakademins andra studiedag gick som på räls, först på träräls och sen på järnräls. Hela dagen ägnades åt järnvägen, lok och vagnar från Vittsjö/Bjärnum till England samt utfärd till Järnvägens Museum i Ängelholm med med proffsigt kunnige Lars Olov (LOK) Karlsson som guide.

Lars Olov Karlsson berättade om tåg och räls.

Värd för dagens föreläsningar var Fornminnesföreningen i Bjärnum där Lars-Erik Josefsson introducerade. Första föreläsningen gällde järnvägens ankomst till Bjärnum och Vittsjö år 1890. Det var Claes Ruderstam som gav historiska fakta från linjen Hässleholm till Vittsjö. Denna plats var även ändstation med vändskiva för ångloket samt vattentorn. Två år senare fortsatte järnvägen till Markaryd som en tid hade två järnvägsstationer.

Järnvägens fortlevnad beror på på tillgång och efterfrågan, inledde Lars Olov Karlsson sitt föredrag. Han berättade att de första transporterna på räls fanns i gruvor där räls av trä användes. Framkomsten drevs med kraft från långt ifrån liggande vattenhjul. Sen kom häst som dragare och sen kom ångan in i bilden.
England låg långt före Sverige med transporter på räls där kolgruvorna utnyttjade denna modernitet. Varje oljekris är ett lyft från transporter på järnväg, sade Lars Olov Karlsson.
Beträffande det undermåliga underhåll av räls framhöll Karlsson det fakta att varje reparation betyder att tågen står stilla. Stora problem skulle uppstå vid stambanorna som har en intensiv trafik.

Köbildning vad smörgåstårtan.

Efter sedvanliga smörgåstårtan blev det transport med icke rälsburet fordon. Det blev busstransport till Järnvägsmuseet i Ängelholm samt besök på Luntertun. Denna plats sägs vara upphovet till framtida Ängelholm.
Sommarakademin avslutas på onsdag med heldag i Hovdala, dock utan grävande undersökningar.