Naturen finns ju runt omkring mig vart jag än går för att andas, ta lite paus eller bara va. Vi kan välja att skippa alla måsten som vi bär med oss antingen vi vill eller inte. Visst vet vi innerst inne att naturens undersköna kraft kan försätta sten/berg.

Ja de e ju de som de här små blommorna gör, blommor som växer genom asfalt o betong o skänker mycket glädje. Med färg och underbar doft.

Idag när vi stressar iväg, men vart hän? är det ingen som vet.

Innan mina steg vänder hemåt igen så pausar jag en stund ”sittanes på mjölkaboret o minns tebaka”. Tiden var blev den av?