”Bara en hund”. Ibland säger man lite nedlåtande ”Det är ju bara en hund”. Men i många fall är det verkligen inte bara en hund utan en fullvärdig familje- medlem!

Vi, sambon och jag, har i nio år haft en underbar hund, som danskarna kallar ”Ett hull i häcken” och i vårt fall var det en korsning mellan newfoundland och keeshond. En klokare och behagligare hund än vår ”Tufva” får man verkligen leta efter. Vi kunde med tal och åtbörder få henne att förstå vad vi ville ha sagt och hon meddelade sig likaledes med oss medelst ljud (prat) och åtbörder. Ett fantastiskt samförstånd kunde uppstå på detta vis.

Tyvärr blev hon allvarligt sjuk så att vi nödgades ta henne av daga, ett mycket smärtsamt beslut. Nu, så här nära efteråt är det de ideliga Tufva-påminnelserna som lägger sordin på tillvaron, men jag vet att hågkomsterna ljusnar allt efter som tiden går.