När sommaren kommer så blir det många tillfällen att besöka marknaderna som återkommer varje år, med allt vad det innebär. O nu var de dags igen att uppsöka marknaden och jag hade tur med vädret, 

lite blåst och varmt men helt ok. Jag behöver väl inte tala om att på vissa ställe va de knökafullt. Men som en marknadsbesökare så får man tåla en del. Många knallar fanns och utbuden var varierande, allt från godis, kläder, grönsaker, korgar ja listan kan bli lång. Men jag stannade vid ett stånd där olika trä tofflor i färgglada färger trängdes tillsammans med mer vanliga svarta.

En tanke dök upp och jag mindes plötsligt fastän de har gått mer än 50 år.Många år tillbaka så var de så här i min värld, när skolan var slut på försommaren så skulle tofflorna eller rättare sagt det som var kvar av dom lämnas in till byns toffelmakare. Förr på den tien så återanvände man ovanläret på tofflen ytterligare en gång. Det gällde ju att spara och återanvända allt som gick för att spara en krona eller två.

Och nu var det ju sommarlov och då behövde man inte använda eller slita på tofflor/skor i onödan. Detta märkliga fenomen gällde ju endast barn, vad jag kommer ihåg. Så det blev att man gick barfota hela sommaren, man lärde sig att gå i nyslaget gräs, springa i stubbaåkern och kuta på grusvägen. Ibland så skulle man hämta hem koerna i hagen och trampa lite fel, attans. Barfota då var ju Inget konstigt med det, var nog så för många barn då.

Visst hade man skor men de användes med måtta, för på sommaren så var det bara fötter som gällde  och de skulle växa fritt. Veckan innan skolan började fick man tofflorna tebaka, med en ny träbonn och med blankt upputsat ovanlär. Då var det dags att gå in dom försiktigt annars kom toffelskavet, fötterna hade ju växt lite och ovanläret passade ju kanske inte alltid foten så bra. Men det är så här jag kommer jag ihåg att det var.

Rätt och riktigt? Vem vet, men Idag så talas det om att man bör gå mer barfota. Då är jag med på de tåget, älskar att gå barfota.