VITTSJÖ. Den 29:e Sommarakademin i Vittsjö har inletts. Syftet med denna akademi är att föra samman intressenter inom flera områden för utbyte och förkovran. Det är ett massivt deltagarantal i år då det fanns 50 deltagare som välkomnades av Ingela Frid och Barbro Andréll som båda har skapat samman årets tema: Hantverk, möllor och landskap. Måndagens samling hålls i Vittsjö församlingshem medan tisdagens träff bli i Bjärnum museum.

Anders Ödman berättade bland annat om den Skånska diagonalen. 

ZICKERMÄNNEN I VITTSJÖ
Måndagens första föreläsare var Claes Ruderstam som höll sig inom lokala kulturarvet. Ämnet var Zickermännen och konstnärskollektivet i Vittsjö. Inom detta ämne har Harald Swedner utgett en bok inom samma tema. Inventeringen av gamla textilier började år 1905 då Lilli Zickerman flyttade från Skövde till Vittsjö. Ganska snart köpte hon ett torp som namngavs till Lillarp. Lilli Zickerman upptäckte ganska snart, med sitt intresse för allmogetextilier, att detta kulturarv höll på att försvinna. Hon kom att samarbeta med lektor Lars Johan Wahlstedt som även han hade intresse inom samma bransch.
Efter en tid var Lilli initiativtagare till bildandet av Svensk Hemslöjd som fick flera prominenta sponsorer och medarbetare. Samtidigt bildades allt fler Hemslöjdsbutiker. Dessa små butiker blev och en liten och ganska ringa inkomstkälla för kvinnor. Lantbrukshustrur hade ofta en medfödd förmåga att tillverka olika broderier och textilier för lantbrukets behov.
Verksamheten med textilier utvidgades och Lilli Zickerman for nära nog landet runt för att bevara och dokumentera allmogetextilier. Under dessa resor färdades Lilli i bil med chaufför. Textilier fotograferades och Lilli beskrev de olika färgerna på textilier som sen färglades. 24 000 sådana fotografer finns avbildades och förvaras på Nordiska Museet.

Under en paus i programmet diskuterades angelägna frågor.

MÄRTA MÅÅS FJETTERSTRÖM
Angelica Persson var nästa föreläsare under förmiddagen. Hon klargjorde Märta Måås Fjetterströms bedrifter från Vittsjö till Båstad. Föreläsaren visade ett större antal fotografier med Fjetterströms design. Det gällde olika sorters vävning där tallskog och löpande djur tydligen var ett givet tema. Det var så att Lilli Zickerman värvade Märta Måås Fjetterström till vävskolan i Vittsjö.
En del av bildmaterialet var också från vävskolan i Vittsjö där föreläsaren utförde beskrivning av de olika motiven. En bra sporre för Fjetterström var att hon deltog i Baltiska utställningen i Malmö med S:t Göran och förmodade draken.
Vidare blev information om företaget i Båstad som har bort emot 20 talet anställda vävare som har ständigt arbete med vävning. Dessutom finns det några anställda inom företaget som ser till att allt fungerar. Ateljén i Båstad hemtrevligt ordnad med levande blomster på lämpliga platser. Fjetterström var ytterst noga med att färgerna på garnen skulle vara beständiga för framtiden. Det stora lagret av olika färgade garner är imponerande. Ett av Fjetterströms motto var: Hög kvalité.
Fjetterströms alster har slagit igenom i utlandet medan intresset i Sverige är något svalare.

Boel Bengtsson med artister underhöll på Sjöstugan.

Deltagarna i Sommarakademin samlades på Sjöstugans sommarcafé för intagande av våffla med lämplig dryck. Boels orkester underhöll med Marie Bengtsson och Arne G Persson som solister.

BRIO i OSBY
Solveig Nordh var nästa föreläsare som med inlevelse berättade om leksaksföretaget BRIO. Osby ligger i nära centrum med Leksakslandet som sträcker sig från Älmhult till Tyringe. Tillverkningen av träleksaker började faktiskt i Umeå 1838. Efter hand utvecklades denna framställning längre söderut och kom i mindre skala till Osby 1860. Det var Ivar Bengtsson som var upphovet till det som senare skulle bli BRIO. Första större försäljning gällde moderniserade spånkorgar. Denna försäljning sträckte sig till Danmark 1878 där Ivar Bengtsson söner provade på som affärsmän. Som en garanti för förstklassig vara var korgarna försedda med företagets stämpel!
Företaget i Osby startade 1902 med allehanda träslöjd samt olika smide. En populär tillverkning var Göingehästen som senare blev Osbyhästen. Verksamheten utvecklades då Ivar Bengtsson skänkte företaget till två av sina söner 1908. Därmed var företaget Bröderna Ivarsson fött. Företaget utvecklades med 25 anställda och ett nytt lagerhus uppfördes 1920. Tillverkningen i Osby var ganska minimal då företaget anlitade ett antal underleverantörer för tillverkningen. Barnvagnar var på modet men dessa importerades från Tyskland. Efter hand började tillverkningen av dessa fortskaffningsfordon att ske i Osby med minskade efter hand. Satsning skedde i stället på manufakturer, porslin och korgmöbler. Sällskapsspel och puzzel började komma i ropet. Ett visst upphov av träleksaker var kriget som hindrade affärer med utlandet. En stor försäljningssuccé var Barbiedockan sm det blev efterfrågan på. Företaget är nu mer eller mindre anknutet till Kina.

SKÅNSKA DIAGONALEN
Anders Ödmans offentliga föreläsning hade som tema: Kvarnar, spannmål och järn. Det blev en resa båda sidor om diagonalen som sträcker sig från NV till SO. Inledningsvis handlade det och olika kvarnmodeller, hjulkvarn och skvaltkvarn. Redan på stenåldern började malningen av säd till mjöl från mortelliknande kvarn till mer avancerad handdriven kvarn. De olika vattenkvarnarna bygge där det fanns minska tillämpning till vattenfall. Vid en dåtida inventering angavs att det fanns över 6 000 möllor i Skåne men dessa möllor minskade efter han för att bli omkring 700 på 1800 talet.
Anders Ödman beskrev uppbyggande av både hjul- och skvaltkvarn. Den första hjulkvarnen dateras till 1100 talet.

Anders Ödman berättade om den Skånska diagonalen.

Ett av de stora problemen var tillverkningen av kugghjul för rationell drift. Detta bestyrktes av föreläsaren som själv haft problem med denna framställning! Helt naturligt kom Gundrastorp Ekholms dammverk in i bilden. Detta förfallna verk byggdes upp under ledning av Anders Ödman och var färdigt 1977. Genomgående var att en ”industri” växte upp då kraft kunde utvinnas med vattenkraft.
En mindre revolution skedde då framställningen av hjulplogen kom. Tidigare dragare av så kallad plog skötte av två oxar och ett par hästar. Nu blev det lättare arbete med järnbill och vändskiva av samma material. Därmed var det lättare att anlägga nyodling och dessutom fick ortens smeder arbete med material till plogen Beträffande det diagonalen fanns denna där jordbruk och skogsnäring möttes. En viss byteshandel uppstod över diagonalen. Skogsbönderna behövdes säg och bönderna behövde trävara. Då det gällde gränserna för olika härader skulle häradet vara så stort att ett visst antal roddare skulle finnas till bemanning av olika fartyg.
Slutligen konstaterade Ödman att den första stadigvarande befolkningen i bland annat Vittsjö bestod av trälar och slavar som släppts fria från gods och herresäten.