BJÄRNUM. Lördagens stora och centrala samlingsplats var museet med omgivning i Bjärnum. Dragplåstret var arrangemanget kring Teknikens dag där området kring museet hade utnyttjats till tekniken. Detta var 17:e året som denna dag arrangerades och sammanhållande för den stora dagen var Åke Karlsson. Men museets personal utnyttjades från parkeringspersonal till korvförsäljare. En funktionsduglig och provad ubåt i sitt rätta element fanns denna dag på landbacken.

Tillgängliga parkeringsplatsen för bilar fylldes ganska snabbt och utrymmen utanför området fick utnyttjas till fordonen.

Fortfarande rullar denna gamla A Ford med sina 85 år på hjulen.

Men de allra äldsta fordonen, tillhörande ”veteranklassen” packades samman inne på museets gård. Från parkeringsplatsen vandrade omkring ett tusen person ner till själva utställningsområdet. Där fanns nästan allt? inom teknikens vida omfång. Närmast i blickfånget fanns Ulf Åkesson med knallgrön A Ford från 1930.

Strax efter nere i dalgången fanns alla de sorter som motorcyklar som rullar på vägar och gator. För dagen välputsade och i glänsande skick.På området fanns de flesta gångbara märken av traktorer av olika årgång och utförande. En liten och nätt bensindriven båtmotor fanns monterad på en kärra med järnhjul.

Det svaga och rogivande dunkandet från ånglokomobilen hördes hela tiden och svag blå rök strömmade ut från den tre meter höga skorstenen. Årsmodellen var 1915 och allt fungerade helt utan anmärkning. Dessutom är lokomobilen besiktigad av Ångpanneföreningen. Denna motor gick mest på tomgång med de röda regulatorkulorna roterande och mängden av drivmedel, ved, var minimal sedan trycket hade kommit upp.

Över hela området fanns initiativtagarna till museet, Atto och Karin Peto som från sina statyer hade överblick på området.

Atto och Karin Peto var grundare av den förstklassiga museet. Det gamla men funktionsdugliga sågbänken visade sig fullgöra sin uppgift att förädla furustockar till bräder och reglar.

Sågmästare var Joacim Arvidsson med sågmästarhatt. Vagnhallen hade inte direkt några nyare tekniska objekt denna dag men de gamla ådern, hackelsemaskin och mobil stendragningsaggregat finns för dagligt beskådande. Under alla öppettider.

Ur publiksynpunkt var det en stor fördel med anslaget då de olika aktiviteterna var i bruk. Det var liksom att titta på klockan och välja efter önskemål.
Blåslampan lyste med sitt blåaktiga sken samtidigt som lågan värmde upp tändkulan. Tändkulan fanns givetvis i en tändkulemotor som drevs med råolja och värme! Efter en god stund med uppvärmning var det dags att ge svänghjulet en liten skjuts med handkraft. Fel rotationsriktning och vid nästa försök följde varvet enligt önskemål. Dunka dunkaljuden påminde om gamla tiders kraftförsörjning medan kylvattnet kyldes ner under spiralliknande färden. Snart matades den gamla stenkrossen med lagom lyftbara stenbumlingar och efter passerande av krosskivorna blev resultatet både makadam och stenmjöl för framtida användning.

Stenkrossen i arbete med stenmjöl och makadam som förädlad produkt.

Trots gassande solsken var det en behaglig miljö att vistas i på utställningsområdet. De åldriga och befintliga träden gav välbehövlig skugga.

Vid avdelningar för motorcyklar fanns skilda årgångar samt två- och flerhjuliga mopeder med eller utan flak. En ganska ålderdomlig moped hade motorn placerade på främre ram med drift direkt på däcket.

Lokalt tillverkad och funktionsduglig ubåt fanns denna dag på landbacken till allmänt beskådande.

Ubåten på land väckte stort intresse. Visserligen inte lika stort intresse som ubåt 137 i Blekinge!

Interiören i ubåtens innandöme var också intressant med minimalt utrymme för kapten. (Foto: T Rosén).

Åke Karlsson och Fornminnesföreningen har verkligen åter visat att Bjärnum finns på kartan över tekniska underverk i gången tid. Antalet veteranbilar som ställdes ut till påseende var flera tiotal. Det är med Åke Karlssons intresse och kännedom om dessa fordon som är upphovet till denna samling.