VITTSJÖ. Hembygds- och hemvändargudstjänsten blir allt populärare med gudstjänst och äggakaga. Inspirationen kom från Björstorp skola med hemvändardag 1990 och denna aktivitet spred sig till Vittsjö. Första gudstjänst- och hemvändardagen hölls 1991 i kyrkan och församlingshemmet. Detta år var det hemvändaren prosten Sten Johansson som predikade i kyrkan samt underhöll i församlingshemmet.

Hembygdskören sjöng glada sånger i kyrkan vid hemvändardagen.

I kyrkan var det Stefan Dahlström som förrättade gudstjänsten där han med utgång från en av dagens kyrkliga texter talade om ”Lika värde”. Samhällsansvar faller också inom samma ram där han symboliserade med personlighet. Hembygdssångarna sjöng bland annat ”Var jag går i skogar”. För manliga duettsångarna Arne-Gert var det premiär med denna uppsättning. Efter ytterligare sång och musik avslutade de med ”glädjefest” och en unison bugning som tack för applåderna. Som postludium sjöng Marie Bengtsson till ackompanjemang med saxofon Malin Bengtsson samt piano Mats Lunnergård.

Med två körader runt matbordet fick alla ta sin egen ranson.

Vid samlingen i församlingshemmet var borden dukade och det var endast för de 80 besökarna att ta sig fram till bordet med ”äggakaga”. Vid matbordet och på andra platser i salen träffades gamla bekanta med återseendets glädje. Där fanns hemvändare från Ängelholm, Helsingborg, Hultebruk och Lund samt möjligen även från andra platser. Där träffades gamla bekanta som inte setts sen ungdomsåren. Hemvändardagen har både lekamlig och social prägel.

Vid detta bord samlades fyra syskon Lundstedt. Två är bofasta medan två var hemvändare.

Sånggruppen hade den mest krävande uppgiften för dagen. Utöver framträdandet i kyrkan hade de även hela ansvaret i församlingshemmet. Borden skulle dukas, äggakakor skulle gräddas och kaffe skulle bryggas. Dessutom servades alla besökarna vid borden i församlingshemmet. Liksom på alla andra kalas fanns disken kvar efter besökarna. Detta åtgärdades också.

Hemvändare Calle Präst återvände och höll intressant betraktelse med anknytning till Vittsjö.

Dagens gäst i församlingshemmet var tidigare prästen i Vittsjö, Calle Präst. I sin betraktelse anknöt han till att det kändes som att komma hem även då han kom till Vittsjö. Han läste dikt om ”Det vackraste på ängen”. Där kom symbolen att det enklaste kan vara det finaste. Helt enligt tidigare manér blev det en del humoristiska inslag. Besvikelsen var påtagligt när han inte blev bjuden på kaffe vid ett besök. Med lärdom av detta planerade han senare sina besök vid tid för kaffetår.
Calle Präst använde sig vid flera tillfällen av fondmålningen där han hämtade likheter och symboler. Vid besök hos församlingsbor var han klädd civilt utom då det gällde tjänsteärenden. På detta sätt var han Calle och inte Calle Präst vid besök.

De båda ungdomskamraterna Inga Christiansson och Jonny Olofsson träffades åter vid träffen.

Prästens tidigare konfirmand Marie Bengtsson tackade Calle Präst med blomster. Som postludium vid denna samling sjöng hembygdskören Vittsjöminnen.