Från "söderkis" till skåning
VITTSJÖ. En resa från storstaden till en liten ort som Vittsjö.
Denna gång så har stafettpinnen hamnat hos en person som kanske många i föreningslivet runt omkring i Vittsjö känner till.
Hans namn är Gösta Kållberg, han berättar att han är född och uppväxt på Södermalm i Stockholm. Skolgången hans avslutades med handelsskola som de hette på den tiden. Arbetade under många år inom näringslivet gällande transport/ lastbil och hade under ett antal år bra arbete och eget åkeri i Stockholm. Han berättar vidare att i slutet av -50 talet började arbetet inom åkerinäringen gå bakåt, många slutade då vinsten uteblev. Och det inkluderade även hans firma. Så efter några magra år kom han och hans fru fram till att nu skall de flytta och börja om från början med nåt helt annat område. -Så blev de nästan,,, -Under de år som han hade sin firma och va ute på olika uppdrag så blev det många kontakter som knöts och de är bra att ha i rockärmen. Göstas svärföräldrar bodde då i Lyckeby så vi åkte tåg emellan.
Så flyttlasset gick till Vittsjö -62 med familj och två barn och varför just till Vittsjö? Måste ju bara fråga honom om det. Svaret blev att de hade åkt genom byn ett antal gånger och tyckte här var vackert och lagom avstånd till svärföräldrarna. Och en annan viktig orsak var byn han skulle flytta till skulle öppna motell med Gulf som tankställe och där resande kunde övernatta för det behövdes verkligen på den tiden. Sagt och gjort det byggdes och under ett antal år så var de Göstas arbetsplats med sin fru i receptionen och annan hjälp för att hålla rörelsen igång alla dagar i veckan. Samtidigt så läste hans fru (Kerstin) in socionom examen och barnen började i skolan. Allt flöt på bra men sen började det att gå bakåt.
Något som är positivt med Vittsjö, så säger Gösta att han aldrig har känt sig utanför, paret Kållberg bestämde sig nämligen då att när de flyttade till Vittsjö, skulle de gå med i de föreningar som fanns då. Det är de bästa tillfällen att lära känna nya människor och det i sin tur skapar kontakter.
På frågan om föreningslivet så berättar han att han var med och startade upp Lions Vittsjö/Bjärnum, en spännande tid. Han summerar sina arbetsställen på Vittsjö gamla Kommun, assistans Kristianstad och Alga men också ekonomichef på möbelknaggen, många ställen blir det men åren som vart har varit intressanta och spännande.
När Kerstin blev sjuk flyttade de till Malmö, men efter 10 år gick flyttlasset åter till Vittsjö men då var Gösta ensam. Gösta återkommer igen med att säga, att Vittsjö har alltid visat oss att vi var välkomna hit och vi blev accepterade, jag saknar inget här. Jag har mina vänner runt omkring mig. Min fråga om vad fritiden innehåller, så blir svaret mycket, jag är ju en social person, gillar att spela piano och sjunger gör jag tillsammans med 3 Lions och vi har roligt. Sjunger och uppträder för de boende på byns äldreboende. Är fortfarande med i föreningarna här i byn och han trivs med det. Han avslutar med att berätta för mig att barn och barnbarn bor i Malmö, tycker själv att han har en bra relation till de sina. Det finns ju telefon, mobil och så säger han tåget stannar ju här det är bara lösa biljett, enkelt och bra.
Säger ett stort tack till honom för att han ville vara med på stafettpinnen där han berättar för mig vad han brinner för, jag önskar honom en trevlig höst.