Torfinn i mörka korridorer
BJÄRNUM. Även om februari definitionsmässigt brukar klassificeras som en vintermånad tycker jag att vi redan nu kan börja tala om vårtecken. För visst har ni väl märkt att dagarna börjat bli lite längre och att de första vårblommorna har börjat titta fram?
Startpunkten. För egen del den mest svårfunna platsen under hela helgen.
För oss orienterare märks våren av på det viset att vi börjar förbereda oss för kommande tävlingssäsong. Löpträningen trappas upp, kartan hittar återigen sin hemvist i våra händer och i vanlig ordning tänker vi bestämt att ”till den här säsongen ska jag vara i bättre form än någonsin tidigare”.
För att finslipa (okej, jag erkänner, för egen del handlade det snarare om att totalt återskapa) orienteringsförmågan inför den kommande säsongen höll OK Torfinn den 28-29/1 en träningshelg, där både mörkerseendet och orienteringstekniken kom att sättas på prov. Utöver den traditionsenliga lördagsträningen, innefattade helgen ett nattorienteringspass på lördagskvällen, samt ett teknikpass på söndagsförmiddagen, båda passen med banor lagda av Stefan Edvardsson.Förutom träningspassen avnjöts även flera gemensamma fikastunder och måltider, allt i enlighet med vad en träningshelg bör innehålla. Men vi tar det hela från början. Lördagen inleddes med en gemytlig löptur i skogen kring Tofta, på delar av de marker där OK Torfinn på påskafton i år kommer att arrangera en nationell orienterings-tävling. Skogen utforskades, potentiella kontrollpunkter besöktes och bäckar forcerades. Sammantaget var vi mycket entusiastiska över denna nya upplevelse. Väl tillbaka i klubbstugan vankades det fikastund och några timmars återhämtning innan det var dags att återigen snöra på sig orienteringsskorna. Som extra krona på verket iklädde vi oss kvällen till ära även pannlampa innan vi begav oss ut i skogen på kontrolljakt.
För egen del inleddes kvällen med motivationskällan fylld till bredden, men när jag sprang vilse redan på väg till startpunkten insåg jag att kvällen nog skulle komma att bli lite tuffare än vad jag först hade tänkt
För egen del den mest svårfunna platsen under hela helgen. mig. För visst märktes det att både karta, kompass, pannlampa och inte minst orienteringshjärnan legat i "ide" ett tag. Det var svårt att se i skogen och svårt att hålla riktningen. Kompassnålen for runt som ett ekorrhjul även när jag stod still och det var inte förrän vid sjätte kontrollen som jag insåg att boven i dramat var de säkerhetsnålar jag satt fast i kartan.
Att få lampan att sitta kvar på huvudet var även det en utmaning och väl i mål var jag glad över att jag ens hade tagit mig runt banan. Efter en god kvällsmat kunde dock även jag känna mig nöjd med kvällen, även om det kändes som en stor lättnad att det är flera veckor kvar till den riktiga tävlingspremiären.
Middagen efterföljdes av viss kartdiskussion innan vi sa god natt till varandra och begav oss hemåt för många timmars välbehövlig sömn.
Klockan 11.00 på söndagsförmiddagen var vi åter tillbaka i klubbstugan vid Möllerödssjön och nu var det teknikträning innehållande både korridorsträning och brunbildsträning som stod på schemat. Till de sex första kontrollerna var kartan avskalad så till den grad att endast en smal remsa, en så kallad ”korridor”, innehållande bindningslinjen mellan kontrollringarna återstod. Här gällde det alltså att hålla stenhårt i kompassen för att inte hamna i det ingenmansland som territoriet utanför korridorerna utgjorde. Halvvägs till sjunde kontrollen övergick kartan från att endast innehålla smala korridorer, till att endast visa brunbilden, dvs. höjdkurvorna. Nu gällde det istället att utifrån tolkning av landskapets höjdskiftningar navigera sig mellan kontrollerna. Att kilometertiden var betydligt längre jämfört med om kartan innehållit allt som verkligheten innehöll behöver kanske knappt nämnas, men väl i mål var vi överens om att detta var ett mycket nyttigt träningspass.
Ett litet smakprov på de så kallade korridorerna under söndagens teknikpass
Även denna träning efterföljdes av kartdiskussion och lunch, innan vi tackade både varandra och banläggare Stefan för en mycket trevlig och givande helg. Så för att summera, även om tävlingssäsongen ännu ligger några veckor framåt i tiden är det i allra högsta grad dags att dra på sig orienteringsskorna, för både kompassen och orienteraren kan lida av viss tröghet efter vinterdvalan.
Fram till säsongspremiären sista helgen i februari kör vi som vanligt träning varje lördag klockan 10.00 med samling vid OK Torfinns klubbstuga vid Möllerödssjön. Varmt välkomna!