Utan elström stannar Sverige. Utan bensin/diesel lamslås Sverige. Så illa är det i dagens sårbara samhälle. Bensindropparna har varit ransonerade flera gånger sen bilarna började rulla. Vid Första världskriget rullade inte så många bilar att begränsningar behövdes. Från början var bensin en apoteksvara, sen kunde järnhandlaren utöka sitt sortiment med bensin. 1922 började Texaco sälja bensin från oljefat och året efter kom BP in på marknaden. En organisation bland droskägare bildades för att pressa ner bensinpriset som då hade stigit till 70 öre per liter. År 1951 hade denna organisation lyckats pressa ner priset till 56 öre per liter. År 1969 hade priset stigit till 90 öre per liter. År 1946 öppnades BP i Emmaljunga med bensinförsäljning. Redan 1940 blev det allmän ransonering även av bensin och eldningsolja. Efter ett par år fanns ersättning för bensin. Då började bilar, bussar, traktorer, motorcyklar och andra fordon att utrustas med gengasaggregat. Råvaran till dessa nya aggregat var det ingen brist på då skogarna i landet hade myckenhet av råvaran. Omkring 1941 fanns det över 70 000 fordon utrustade med gengasaggregat. Det var gyllene tider för tillverkare av dessa aggregat. Flera industrier ändrade också sin tillverkningen och hundratals patent registrerades.

En personbil var utrustad med denna modell av gengasaggregat.

Det fanns aggregat som var monterade vid fordonets front, det fanns aggregat monterade bak på bilen samt aggregat på en släpkärra bak fordonet. Lastbilar hade ett större aggregat monterat på flaket bakom förarplatsen. Användandet av gengas var förenat med stor hälsofara. Utsläppet av koloxid var och är mycket giftig och en människa i närheten av sådant utsläpp kan mista livet efter några sekunder. Ett sjukhus i Stockholm inrättade en särskild avdelning för människor blivit drabbade av denna förgiftning. Efter påfyllningen av bränsle i aggregatet startades fläkten som skulle blåsa in gasen i förgasaren. Då fanns ett särskild spak att justera lämplig tillsats av gas och luft. Personbilarnas skick var inte den bästa så långt fram som i början av 1960 talet. Läckande avgassystem var orsaken till att koloxid trängde in i kupén. Åtskilliga bilister fick sina fordon kontrollerade genom insats från MHF. Vid ett tillfälle var den livsfarliga gasen så stor i kupén att omedelbar fara förelåg.

I mars månad 1957 upphävdes förbudet att köra bil på söndagar.

Efter Andra världskrigets slut upphävdes ransoneringen som varit verksam från 23 mars 1940 till den 31 oktober 1945. Ny ransonering infördes 1948 på grund av landets ekonomi. Körning under söndagar blev förbjudet en tid. Förbudet upphävdes i mars månad 1957.

Detta körtillstånd skulle anbringas på vindrutan.

Nästa ransonering kom 1973 under kort tid januari- februari vid den beryktade oktoberkriget. Oljekrisen drabbade Sverige och sträckte sig till 1974. Då infördes ransoneringskort för inhandlande av petroleum men denna ransonering upphörde i början av februari månad. Bensinen chockhöjdes med 23 öre till 1:45 litern. Hamstring av bensin skedde i de mest möjliga och omöjliga kärl. Ransoneringen upphörde innan den hade någon verkan!

Ransoneringskort infördes 1974 för begränsat inköp.

Försvaret har haft bensin lagrat i stora bergrum där miljontals liter bensin förvarades. Efter hand tömdes dessa lager då olycksrisken bedömdes som allvarlig. Vid ett tillfälle exploderade ett sådant lager och två personer i närheten av lagret dödades. Det är givetvis en försvarshemlighet om sådana lager finns i dag och vad de eventuellt innehåller? Den dag då alla bensinlager i jordens innandöme är tömda kan det bli kris? Men då har nog forskningen kommit så långt att bilar kör på elström eller kanske de gamla gengasaggregaten kommer fram igen?