EMMALJUNGA. Husförhörens laglighet avskaffades för över 100 år sen. På en och annan plats fortsatte och fortsätter dessa gamla samlingar. Husförhören återupptogs i Vittsjö 1989 och då var det samling inom församlingens hem. Efter hand har det blivit andra platser för husförhören. Här om kvällen var det husförhör i hembygdsstugan vid Emmaljunga.

Organist och husförhörspräst vid fikabordet.

Hembygdsföreningens sånggrupp inledde samvaron med några låtar. Sen var det husförhörsprästen Stefan Dahlström som anbefallde psalmen Blott en dag. Denna sjöngs unisont med Kerstin Sturesson som organist i den gamla stugan.

Några av sånggruppen vid fikabord i ”lillstugan”.

Förhöret av den samlade menigheten var närmast en föreläsning om den stridbare Luther. Dock blev det inte några förhör inom hans katekes. Det blev i stället flera humoristiska berättelser om katoliken som numera kan jämföras med visselblåsare. Luther blev även känd för sina teser på kyrkporten Wittenberg. För denna åtgärd fick han också en bannbulla från påven. Detta bekymrade inte Luther utan svarade påven med ett hätskt brev.

En annan grupp av sångarna som underhöll.

Vid paus i förhöret sjöngs unisont: Vilken vän jag har. Det är i år 500 år sen reformationen började sitt segertåg i Europa. Det blev vidare redogörelse för predikningarnas längd och långvarighet. Det kunde hända i fordom tid att predikningar varade upp till tre timmar. Sånggruppen försatte bland annat med: Jag har en vän. Efter Bred dina vida vingar, blev det ”fikapsalmen” som tonade fram.
Det minimala köket i byrestugan fylldes snabbt av fikasugna besökare. Samvaron fortsatte med gemytligt samkväm i storstugan och ”lillstugan”.