VERUM. Tall kommer i framtiden att få större inflytande i de skånska skogarna. Skogsstyrelsen inbjöd till skogsdag i Horsaskog. Troligen var det intresse för tallskog som drog besökare ända från Malmö och Höllviken samt andra närliggande platser. Alla tecken tyder på att tallskogen kommer att erövra en del av skogsbeståndet.

Stig Hermansson manar på plantorna att växa ännu högre!

Uppklättrad på en plastad höboll informerade markägaren Stig Hermansson om Skogsstyrelsens satsning bland annat på tallskog. Vattentillgången är till stor del avgörande för trivseln bland de växande träden. Gran söker till sanka områden medan tall föredrar mer höglänta områden. Oavsett vilket träslag det gäller är viltskadorna kostsamma för skogsägaren. Hermansson visade ett inhägnat område med växelvis planterad björk och ek medan tall var självsådd. Inhägnaden på två meters höjd hindrade effektivt viltskador. 

Utanför området med växande gran fanns viltskador med avbetade toppskott. På detta område hade plantor av tall inte stor möjlighet att skydda sig. Mer tallskog behövs och två tiondelar tall i granskog vore idealet. Inom det inhägnade området kommer efter hand björkstammar att avverkas för att ge ek och tall större utrymme.

Detta skogliga område är inhägnat till skydd mot viltskador.

Älgstammen behöver hållas på en godtagbar nivå. Idealet är tre älgar per 1 000 hektar mark och genom avskjutning hålls denna nivå ganska konstant. Naturliga betet för älg är tallbarr och även blåbärsris kan vara smakligt. Löv från björk ingår i älgens matsedel men både älg och rådjur är kräsna. Passar inte löv eller barr i smaken utsätts nästa planta för doftprov. Enda effektiva sättet mot viltskador är inhägnat område men det kostar både tid och pengar. Visserligen är visst ekonomiskt bidrag tillgängligt med det blir ganska kostsamt även med bidrag. På sikt kommer belöningen att träden inom området ger bästa resultat vid avverkningen i framtiden.

Några av de över 60 deltagarna lyssnar med intresse på skoglig information.

Vandringen en kilometer i de skogliga markerna fortsatte. Där kunde beskådas planterad tall som kom på plats 1975. Ett annat område visade plantering för drygt tio år sen. Där gavs tips och råd hur gallringen skulle utföras. Viltskadorna var tämligen minimala på detta område. På ett hygge har tall planterats med ganska god återväxt. En stor del av planteringarna har behandlats mot viltskador. Plantorna har besprutats men det är ganska kostsamt då varje besprutad planta kostar omkring 40 öre.

Kristina Nilsson samlar sig inför sin information om skogsbruk.

Eventuellt kommer ytterligare hägn att sättas upp nästa år för att skydda återväxten. Vissa planer finns att montera elstängsel på något område. Även Magnus Bondesson och Kristina Nilsson från Skogsstyrelsen fanns på plats och informerade samt delgav lyssnarna sina kunskaper.

Detta är resultatet av viltskada med toppskottet avbitet.

Fördelen med ytterligare tallskog är flera. Dels blir inte marken så steril som vid enbart granskog. Därför försökte informatörerna att intressera skogsägare att satsa mer på tallskog. Ytterligare en fördel med denna skog är att både blåbär och lingon har stora möjligheter att slå rot på dessa marker. En sådan växtlighet gynnar även tjäder att slå sig ner vid dukat bord.

Det var många nyttiga och lärorika informationer som lämnades till intresserat skogsfolk. Dagen avslutades med gemensam fika intill ”höbollarna”.