VITTSJÖ. Pest och kolera samt andra farsoter gällde även i Sverige. Detta berättade läkaren Lasse Kvist om vid sopplunchen. Genom sitt arbete även på en infektionsklinik fick han god kännedom om dagens epidemier. Detta var inget emot de farsoter som drabbade skilda områden.

Dagens ”husmor” Eva Andreasson tillsamman med kusinen och föreläsare Lasse Kvist.

Sammankomsten i församlingshemmet började med makarna Andréassons smakliga gulaschsoppa. Ekonomiska nettot från lunchen kommer att stanna inom församlingen där ungdomsverksamheten får del av denna.

En av de värre farsoterna som drabbade stora delar av Europa var år 1376 som utbrottet kom. Krigets elände medförde även att farsoten spred sig. I Kaffa använde en krigshär sig av smittade lik. Dessa lades i ett kastvapen där de smittade liken spred smittan hos motståndarna. Där spred sig farsoten med kraft. I vissa fall användes råttor som smittspridare. Dessa djur hade en viss förmåga att sprida farsoten till människor. Vid denna tid började även karantän få en uppgift.

Katolske påven var orolig då tusentals personer avled i farsoten. Dåtidens processionen har en viss förmåga att vidareföra smittan. Stjärntydare konstaterade att då vissa stjärnbilder i visst läge medförde detta smitta till jorden!

En del av judiska härstamningen flydde till Polen och detta land klarade av pesten föredömlig bra. Digerdöden kom till Sverige under ett par omgångar. Smittan kom från sjömän som landsteg i Sverige. Smittkopporna var även förödande då upp till 50 % av befolkningen i vissa områden drabbades.

Ämnet Farsoter var tämligen omfattande och föreläsaren utlovade en fortsättning inom detta område längre fram i tiden.