Vittsjö. Visst är det roligt när ett länge tomt skyltfönster plötsligt börja fyllas med diverse grejor. Genom åren så har detta hus inrymt allt från elektriska vitvaror, till goda och smarriga rätter- finkalaskocka. Senaste så var det en lite speceriaffär med utländska delikatesser. Efter det så vart huset till salu i ett antal månader men så i våras började det att hända lite spännande saker där.

Idag när jag ändå var i byn och gick förbi där så… Nyfiken som jag är vill jag gärna veta av källan direkt vad som händer och jag knacka på dörra. En trevlig tjej öppna och sa välkommen in. Spännande värre blir det hela när hon började o berätta om vad de här är för nåt. Hon verkligen brinner för ett kvilt, ett intresse som har växt fram de senaste tjugo åren.

Jill Lindström heter hon som denna lilla presentation eller ett brinnande intresse skall handla om. Hon o hennes man kommer från Bjäred, en by utanför Båstad, och vid min fråga, Varför blev det Vittsjö? så svarar hon att de två hade kommit fram till de var dags att byta miljö och då dök den här möjligheten upp. Sagt och gjort packa och flytta är enkelt när man är två. Huset är tillräckligt stort för oss, på nedre botten inryms ett stort kök som passar bra för min lilla hobby verksamhet, bra placerad på nedre botten. Så klart, visst har vi gjort vissa omändringar och i det stora hela blev det jätte bra. Lagom med två rum och kök och mitt i byn.

Tillbaka till vad är det du gör? -Detta är frihandskvilt det innebär att man sammansyr tre olika lager av tyger med vadd emellan och jag gör det på frihand med upprepande mönsterpassningar med symaskinen. I lokalen finns de några till maskiner men ingen är uppkopplad till någon data. Tavlan/bonaden var faktiskt den första som jag har gjort i kviltteknik, många av de tyger som jag använder färgar jag ju själv, (batik). Jag använder allt som går att återvinna och mindre spill blir det då. Varför blev det kvilt? Jill svarar på min fråga och berättar att det var hennes syster som förde in henne på den här vägen. Men det var ju att sy över pappmallar och sy ihop dessa först remsor att sy ihop bit för bit till lapp täcke och dyligt för att senare övergå till kviltningen.

Jill fortsätter med att berätta att hon är självlärd och hon har arbetat med detta i drygt åtta år och hon håller kurser i kviltteknik sen tre år tillbaka.

Motivet kommer från ett foto och den här bron finns söder om Hjo, (liknar ju Vittsjös egen skansbro)? Dessa kviltalster är ju helt sagolika och fantastiska.

Mannen i hennes liv är också med på ett hörn, han rattar lastbil till vardags men han har tillverkat denna bonad/tavla i nåt som heter trådmålning, visst är det en härlig blå blickpunkt. På min fråga som lyder, positivt/negativt om Vittsjö? Svarar Jill så här: att människorna här är helt fantastiska öppna och glada. Och på den negativa trenden så säger hon, inget hittat ännu, men skriv ….. knotten.