VITTSJÖ. Årets Sommarakademi har haft inskrivning med ” elever” samlade i församlingshemmet. År 1987 var första samlingen med deltagare från stort område. De senare åren, så och i år kommer deltagare från mer närliggande platser med drygt 60 deltagare. Årets arrangörer till denna ”läroskola” är Wittsjö hembygdsförening, Bjärnum Fornminnesförening samt Studiefrämjandet.

Claes Ruderstam berättade om kända kvinnor i Vittsjö

Konferencier är Barbro Andréll som redogjorde för samlingarna. Därefter fick varje deltagare presentera sig. Första föreläsare var Claes Ruderstam som talade om Kvinnor, kvinnor och kvinnor, till största delen baserat på kvinnor i Vittsjö. Där presenterades första föreningen med enbart kvinnor: Husmodersföreningen samt Kyrkliga syföreningen. På stenålderns tid ansågs fördelningen mellan könen var tämligen likartade men med uppnästa kvinnor!

Den första kända dokumenterade kvinnan var Kristina från Havraljunga, Vittsjö. Hon vandrade långa vägen till Vadstena kloster, bärande sin förlamade och stumme sjuårige son. Efter kort vistelse hos heliga Birgitta i Vadstena kunde sonen både röra sig samt tala.

Heliga Birgitta som staty vid Boxholm

Vittsjö utvecklades då järnvägen kom till Vittsjö med flera av kvinnor drivna pensionat. Detta gav många arbetstillfälle för just kvinnor. Som regel var det ett mansdominerat samhälle innan kvinnorna tog över. Det var Marie Louise Andersson, mor Andersson, det var skolmästare Kristen Anderssons fru Helena som fick dra det tunga lasset samt tvätt Else. Lilli Zickerman var en föregångskvinna som etablerade fler företag. Det var alltså när järnvägen kom till Vittsjö som det mansdominerade samhället förändrades.

Maria Schalin var föregångskvinna både som politiker men främst var det kampen för kvinnlig rösträtt. Slutligen framhölls Vittsjödamerna som spelar i Damallsvenskan.

Karl-Erik Lundblad gav prov på olika dialekter

Karl-Erik Lundblad hade som ämne ”Spår och minnen av äldre Skånsk dialekt”. Samma ord kan ha olika betydelse beroende på gränserna mellan de olika häraden. Skilda dialekter var inspelade på band och dessa återgavs ljudligt. Klädedräkten förändrades från ”hoseband till livstycke” och det framkom även att män ofta hade vita hoser (strumpor). Flera prov på olika dialekter spelades där det även förekom Regionalt riksspråk samt Sydsvenskt riksspråk. Slutligen blev det klassförhör på flera gammaldags dialekter där flera ord skulle översättas till dagligt språk.

Ortsnamnens uppkomst deklarerades av Ola Svensson

Ola Svensson berättade om Nämnda ting men glömda, där handlade det även om Ortsnamn, landskap och rättskipning. De olika ortsnamnen har uppkommit som pekar ut en viss plats eller minnen från den platsen. De kan även vara geografiskt betingade. Forntida vandringsleder har i flera fall varit upphov till byanamn. Föreläsaren konstaterade att många ortsnamn är faktiskt äldre än på runstenarnas tid. Då Skåne blev svenskt ändades det danska uttalet till skånska/svenska. De gamla kyrkböckerna är en källa vid forskning av gamla ortsnamn. Genom studier av bibliotekens välfyllda hyllor kan gamla ortsnamn finna sitt ursprung.