Naturreservatet i Verum
VERUM. Onsdagen den 18/1-19 var en vacker dag med – 5 grader och strålande solsken när jag tog tag i stavarna och vi gick för en promenad i vår vackra bygd. Gick landsvägen förbi ”Nillavallen” fram till Mölleröd, där vi stannade till vid bron där det tidigare funnits både kvarn, såg och smedja, men där kvarnen och sågen så tragiskt brann ner 9 dec. 2000.
Bron över ”Vieån” i Mölleröd med lite fundament från tidigare kvarn och såg.
Vandringen fortsatte gamla vägen tillbaks till Verum, det var så vackert och rogivande när vi gick denna lilla grusväg med åsen på ena sidan och ”Vieån” på den andra.
En bild av vackert väder, grusvägen, åsen, åkrarna vi ”Vieån”, samt en glad vandrare.
Vid ingången till ”Kärleksdalen” fanns den ena av två nyuppsatta skyltar som visar att området är numera ett naturreservat.
Infoskylten av naturreservatet vid ingången till ” Kärleksdalen ”
Vi gick in i dalen upp till dammen, innan vi vände tillbaks till grusvägen.
Framme vid dammen i ”Kärleksdalen” där övergången över bäcken är, samt där mördarbacken börjar på ”Hövdingeloppet”. Det populära terrängloppet som går här.
När vi gick där i dalen kom jag att tänka på när jag var med och visade området för ett antal år sedan, några från kommunen och en man från Lund. Helt plötsligt stannade mannen från Lund och sa, ”stanna”, ”tyst”, ”hör ni”, lyssnade och sa, ”hör ni tystnaden”. Jag som i många år besväras av kraftig tinnitus, tänkte ”hur kan man höra tystnaden”, han tyckte det var helt underbart.
Vandringsleden från ”Kust till Kust” går genom detta naturområde. Intill bajamajan vid rastplatsen står två träd och kramas, (de verkar ju fattat tycke för varandra fast det är olika trädsorter)
Infoskylten över vandringsleden ”Kust till Kust” vid rastplatsen i Verum.
Två kramande träd som verkar ha funnit varandra.
Det som störde idyllen lite denna dag var när vi såg en del svinaktigt beteende på de intilliggande åkrarna. Vildsvinsstammen som blir större och större är en stor plåga för bönderna i trakten, här ser vi ett exempel på hur det kan se ut efter att grisarna varit på besök.
Ett verkligt ”svinaktigt beteende” på åkrarna i området.
Framme vid kyrkan, vid kanten av den fina stenmuren och där grusvägen börjar, (slutar) står den andra av dessa skyltar som talar om att området är ett naturreservat. Därifrån syns även hur ”Vieån” med dess djurliv slingrar sig fram i naturen.
Infoskylt vid kyrkan med texten över ”Naturreservatet Verum”
Bild över den slingrande ån.
Strax intill står den fina statyn av ”Göingehövdingen” Svend Poulsen som var enligt traditionen född i Björkeberga by troligen 1610 och var sedan verksam i trakterna, i det brutala kriget mellan Danmark och Sverige på 1600-talet.
Statyn av ”Göingehövdingen”
Infotavla finns vid statyn. När vi kom till bron i byn såg vi en del av den stora flock änder som finns vid ån nu.
Bild från bron i byn med några änder i vattnet och kyrkan i bakgrunden.
Det var en helt underbar promenad denna vackra vinterdag, var ute och gick c:a. 2 ½ timme.