VITTSJÖ. Den tunga trafiken har knäckt flera slipers vid övergångarna genom byn.

Väldigt mycket av den tunga trafiken väljer att köra väg 117. Natuligtvis skapar detta en väg som är så hårt sliten att på flera platser har nu stora hål uppstått. I Vittsjö har den tunga trafiken dessutom medfört att flera slipers, som idag är tillverkade i betong, helt enkelt gått mitt av. Att detta påverkar spåren är lätt att förstå. Tack o lov har ingen urspårning skett.

Arbetet håller på under minst två nätter

Infranord som arbetar med spårunderhåll på uppdrag av Trafikverket finns på plats för att byta de skadade slipersen. Torsdagsnatten var andra natten som arbetet pågick. Det som återstår är nu att kontrollera att de nya sliprarna ligger rätt.

De trasiga slipersen byt ut

Förmannen vid Infranord berättar att även spåret utmed Markarydsbanan kommer att bytas ut inom snar framtid. De har redan fått uppdraget av Trafikverket. Ett ännu större problem är att flera viadukter är dåligt underhållna och kräver även de snar reparation.
Vid samtalet kommer vi osökt in på politikernas vilja att etablera höghastighets-järnväg. Vore det inte bättre att rusta upp den järnväg vi har idag? Som det är idag är inte frågan Om en stor tågolycka skall ske, utan nu handlar det om När den kommer att ske! Kanske borde järnvägen i Sverige lyda under staten?

Väldigt mycket tung trafik rullar på väg 117

Ingemar Göthe som också arbetar vid Infranord berättar skrämmande händelser han råkat ut för vid arbeten utmed vägarna. För tre månader sedan satt jag i min varningsbil med nedfälld skyddskudde bak på lastbilen. Jag såg i backspegeln ett fordon komma i hög hastighet o tänkte detta slutar illa. Ja, det gjorde det också, bilen brakade i full fart rakt in i min skyddskudde. Detta trots att vi var tre varnings-bilar på plats.
Vid den norra järnvägsövergången här i Vittsjö höll nästan samma sak på att hända. Jag stod som tidigare och såg i backspegeln en lastbil komma. Jag minns jag tänkte, -inte nu igen, berättar Ingemar! Den polska lastbilschauffören panikbromsade och stannade med hela ekipaget tvärs väg 117, en meter från min varningsbil.

Hur tänker folk, eller var det mobiltelefonen som var viktig, nu igen. Du anar inte hur många som fortfarande pratar i telefonen och kör bil, trots att det är förbjudet, avslutar Ingemar Göthe.