VITTSJÖ. Ann Jönsson var inbjuden vid Teaterföreningens årsmöte. Denna Göinge-dam/Snapphona gjorde märkbar succé.

Trots genomgången scenskola och sånglektioner, var det en äkta Göing, -”tro inte du är något”, som trollband publiken under dryga timmen vid teaterföreningens årsmöte.

Ann som kommer från Glimåkra, berättade inledningsvis levande om Göingebygden. Om naturen, om Gnosjö-andan som hon likställde med Göinge-andan. Ann pekade på den så kallade ”blå zonen” som vi lever i, vilket medför att vi kan bli väldigt gamla. Ann lyfte ”Jante-lagen” som viktig för Göingar, ”du skall inte tro att du är något”. Hon pekade även på att handslag är betydelsefulla i Göinge, de är likställda med ett avtal. Hon uttryckte ”ju mer du vet, ju mer vet du att du inte vet”, säkert som eftertanke.

Jag är uppfödd vid Ryavägen, en väg som genom historien är känd, berättade Ann. Från Ryavägen (Örkened- Lönsboda) berättas rysliga historier. Här finns även mängder av forntida ”skålgropningar”. Att uppleva den historiska omgivningen och att samtidigt se spåren efter flygplan på himmeln är som att uppleva 400 år samtidigt, menade Ann.Ann framförde därefter acapella med stöd enbart från en skallra, en visa om livets gång under 400 år i Göinge. Hon fortsatte därefter med en 12- strängad gitarr visan ”i detta Göinge-land” med tema enligt ovan.

Mycket av det fornnordiska finns kvar i vår Göinge-dialekt menade Ann. Inte minst finns detta hos de äldre runt Lönsboda. Ann läste därefter en trevlig dikt om Göinge, ”Vår på Göinge-taurpet”. En dikt hon även läst vid kommunens sammanträde den under tid hon varit engagerad som lokalpolitiker.

Ann pekade på komiska situationer från i tidig ålder påtvingade ”symöden”. Hon berättade om den högtidliga atmosfären så länge kyrkoherden orkade närvara, för att därefter övergå till dagligt skvaller.

Ann fortsatte med flera visor, bland annat ”kom vandra med mig”.
Snapphonor finns idag, menade Ann. Ja, genom våra invandrare har vi gått 400 år tillbaka i tiden. Till en tid då kvinnan inte var värd något.
Liknelsen gjordes med Sverige för 400 år sedan. Då befann sig kvinnan i situationen att ta hand om 10- 12 barn samt dessutom gård och boskap medan mannen fanns någon annan stans. Kanske i krig eller i skogen som ofredad Snapphane.
Ann framförde på temat ovan därefter en underbar visa ”Vem skall tro en liten ”grebba” i ”sledna” tofflor som går med bud”.

Imponerad av dessa Göinge-hjältinnor skrev Ann 2011 en bok om kvinnans situation under dessa år.

Ann berättade att hennes tidigare generationer delvis förknippats med övernaturliga egenskaper. Genom egen vilja lyckades hon bli kvitt sin reumatism. Hon menade att hon då även blev känd som häxan i bygden.

Ann berättade om Häxan, prästen o dansken. Efter en komisk situation med många missförstånd i Ica-affären i Glimåkra vändes allt till något trevligt. Häxan (Ann), prästen o dansken framförde lite senare inför fullsatt kyrka ett bejublat musikstycke tillsammans.

Som avslut på en trevlig kväll framför Ann med antydan på framtida hopp den tänkvärda visan -”Vi gör en bro, från land till land, .. från tro till tro”.