VITTSJÖ. Färden på söndag eftermiddag ställdes till Mörkhult. Den yttersta byn västerut i församlingen. Där var det åter friluftsgudstjänst på ekbacken hos Sofia o Erling Olsson. Sådana träffar har de senaste 70 åren ordnats på denna plats. Vid enstaka tillfällens har samlingen skett inomhus.

Christer Frostenson håller friluftsgudstjänst med vindborttagande sock!

I är var väderleken gynnsam för besökarna som även kom från andra orter. Det var tredje året i följd som Christer Frostensson var präst i naturen på denna plats. Till friluftsmötet kom även en grupp ungdomar som sjöng några sånger från podiet.

Algot Westmark, Axel Johansson, Alma Johansson, Julia Pettersson och Klara Pettersson deltog i ungdomskören.

Chrster Frostenson framhöll i början av predikan att texten för predikan var svår just denna dag. Bibeltexten var dyster medan denna dag var gemytlig och trevlig med gynnsam temperatur. Predikan kom att handla om förväntan. Rent profant var förväntansfulla frågan om kaffe och kakor skulle räcka till alla? Förväntningarna var många som Christer formulerade dem med inbakad humor.

Symboliskt steg Christers predikan till skyarna!

Sen blev det unisont I denna ljuva, med ett par tillkommande verser. Ungdomsgruppen avslutade med Det går en väg.

Med eller utan korslagda ben fanns även kyrkans folk i Mörkhult.

Kaffebordet blev snabbt dukat och nästan lika snabbt samlades kaffesugna gästerna.