VITTSJÖ. Söndagen den 23 augusti 2020 ordnade Wittsjö hembygdsförening en vandring i södra delen av byn. Ledare var Claes Ruderstam, f d mångårig ordförande i denna förening.

26 personer på behörigt coronaavstånd. Foto Crister Albinsson

26 personer mötte upp på Marknadsplatsen, där det från 1750 till 1846 ordnades marknader, och det var då endast här som man fick göra affärer. Då näringsförbudet upphörde blev hela byn från Bäckabro och hit en enda stor marknadsplats. Med tiden har intresset för marknader minskat. Så även i Vittsjö.

Platsen för fotboll på somrarna, ishockey och bandy på vintern. Foto Karin Persson

Nästa stopp var den del av Vittsjön som kallas för Viken och ligger precis 100 m ö h. På vintrarna spelades här både bandy och ishockey, t o m med belysning. På gräsmattan, berättade Claes, spelade han tillsammans med 20-30 andra pojkar nästan dagligen fotboll när han var ung. Då planen sluttade kunde det ibland allt vara en fördel! 1947 byggdes en ny fotbollsplan borta i Västanskogen.

Vid Uggletorpsstugan Foto Karin Persson

Nästa stopp var nedanför Uggletorpsstugan. Claes berättade här den fantastiska historien om Malte Liewen Stierngranat, som varit i Amerika och där träffat Marie Dahlman. De gifte sig och flyttade till Sverige och Småland där han byggde ett slott Stjärneborg och ordnade t o m till en järnvägsstation här, men det är hela tiden hustrun Marie som får stå för kostnaderna. Hon sparkar ut honom och han flyttar till Vittsjö där han lyckas få Uggletorpsstugan uppförd på den här platsen. Han gifter om sig med änkan Alice Sandahl. Stierngranat dör 1929 men begravs 23 mars 1930 i en pyramid, som han byggt åt sig vid Stjärneborg! Som kantstenar vid Blåbärsstigen syns ett flertal nerslitna slipstenar. De kommer från en filfabrik, som ägdes av Johan Edfors. Han omkom tragiskt vid en olycka i fabriken.

Claes hade verkligen planerat i detalj! T o m regnskuren! Foto Karin Persson

De mörka molnen började torna upp sig, men Claes måste ha haft en särskild god kontakt med honom där uppe, för nästa stopp var just vid Smyrna och då öppnade himlen sig och det regnade rejält. Då han är mycket aktiv i denna församling, var det bara för oss att tåga in i möteslokalen, som var stor och Coronasäker!! Här fick vi veta att i detta område funnits garveri, kopparslagare, mejeri, valskvarn mm. Här bodde Helge Ivarsson som i Kvällsposten beskrevs som ”en man med armar som en smed men ett ansikte som en filmstjärna”.

Regnet avtog och vandringen fortsatte. I Vittsjö fanns Skånes första postkontor 1855. Berodde på att Vittsjö låg precis mitt mellan Kristianstad och Halmstad och vid den här tiden arbetade man mycket för att göra Vittsjö till köping. Men 1862 brann posthuset och det blev Markaryd som tog över. Har du ett stämplat frimärke från Vittsjö 1855-62 kan du skatta dig lycklig och än mer om det sitter på ett kort eller brev! Posten var sedan inhyst på hotellet men flyttade 1890 till järnvägsstationen, för att senare hamna på Linden 1965-66.

Nästa stopp blev ICA:s parkering. 1963 byggdes huset Linden med bank, kommunalkontor och post. Här låg dessförinnan största huset i byn, som i folkmun kallades Nordiska Kompaniet. I det stora huset söder om parkeringen fanns bl a Carellas manufaktur, som drevs av Karin och Ella. Ella brukade tippa tillsammans med några andra men då hon blivit sjuk hade hon inte fått vara med i de inlämnade raderna. Då blev hon sur och utan att ha en aning om fotboll, lämnade hon in två rader själv. Det blev 12 rätt och en vinst på 75000 kr år 1939! Kanske upphovet till just ordet sömmersketips!? Vi tog så en tur ner till järnvägsövergången. 1890-1892 var Vittsjö ändstation. Hit levererades torv från mossarna. Här fanns lokstallar och vändskiva liksom flera fasta marknadsbodar. I det röda huset uppe i backen fick vi veta att här bodde en gång Bernhard Harald alias Bildsköne Bengtsson. Han bättrade sig dock de sista 20 åren och var laglydig och arbetade som skräddare.

Hotellet Foto Crister Albinsson

Nästa etappstopp var det stora gula huset, som en gång var hotell och halv gästgivargård. Den andra halvan var Trobecks. Här bodde en gång Nils Jonssons dotter Mätta, som vid 15 års ålder gifte sig med Jöns Persson. De fick 15 barn varav 8 dog som unga. Ende sonen Nils, född 1732, lär ha varit den förste Vittsjöbon som tog studenten. Han tog namnet Wittström. Det ursprungliga huset brann ner efter lek med tändstickor 1881. I ett nu rivet litet hus intill fanns Vittsjös biograf fram till 1962. Första filmen som visades här var Sibiriens fasa 1921. Det fyrkantiga huset intill hotellet kallades för Bankahuset.
Vi promenerade så till Q8-macken. Här låg tidigare en BP-mack. Där Vittsjö sjukhem nu ligger, startade en familj en av Sveriges första motell som också hade bensinstation. Till sist vandrade vi över väg 117, som tidigare kallades väg 56. På den trekant, som bildades mellan den gamla och nya vägsträckningen finns numera stora fina rhododendronbuskar. Här står Thore Brogårds snapphane Ubbe på en sten, just hämtad från Ubbalt. Statyn blev färdig lite före invigningen, så Ubbe fick ligga i Claes Ruderstams källare fram till Valborg 1957!

Avslutningen på Trekanten Foto Crister Albinsson

Ett mycket hjärtligt tack framfördes till Claes för att han delat med sig av all den otroliga kunskap, som han har om Vittsjö och dess historia. En mycket intressant och trevlig tur. Här är bara återgivet en mycket liten del, och felaktigheter kan finnas, men mer finns att läsa i hans bok Vittsjöluft, som kan köpas hos Claes eller Wittsjö hembygdsförening. Vi ser fram emot fler byavandringar med Claes!