VERUM, SÖDERÅSEN. Ett sätt att träffa barn och barnbarn nu i Coronatider, är att träffas utomhus. Vår dotter hade semester och deras flicka 8 år hade läslov nu i fredags den 30/10, så vi bestämde att göra en vandring tillsammans denna dag. Vi har länge pratat om att göra ett besök vid Kopparhatten och blicka ut över dalen för att se alla de vackra höstfärgerna som avspeglar sig där, och hur vackert det är i denna Nationalpark, detta ville dottern visa sin flicka, men det har inte passat förrän nu.

Karta över vandringslederna i Söderåsens Nationalpark

Det var många som hade samma planer som vi, den stora parkeringen var nästan full när vi kom dit. Det var en gråmulen dag och de hade utlovat regn senare så vi utrustade oss med regnkläder innan vi började vandringen. Vi bestämde oss för att vandra den gula slingan,(4 km) som går nere i dalen och sedan upp till Kopparhatten, innan den vänder tillbaka uppe på åsen. Det fanns mycket änder i dammen som finns nedanför Naturrum och restaurangen där vandringslederna börjar. Här finns även en naturlekplats som barnbarnet lekte lite i när vi kom tillbaks från vandringen.

 Liten bit av dammen och naturlekplatsen

 Startplatsen för flera av vandringslederna, även vår.

Vi gick längs med en porlande bäck på en plankförsedd gångstig nere i dalen, informationsskyltar fanns med jämna mellanrum, så även några bänkar om man behövde sätta sig och vila en stund. På vissa ställen var sluttningen helt stenklädd endast lite mossa växte på några av stenarna.

Funderade på att ta en genväg till toppen, men hustrun avrådde.

Den porlande bäcken och naturens färger.

Bäckens porlande och alla de vackra höstfärgerna var en njutning, det gjorde inget att det var lite gråmulet, det var en verklig avkoppling att vandra i denna idyll. Det var många barnfamiljer och ungdomar som gjorde liksom vi, även en del utländska röster hördes bland vandrarna. Väl framme vid Offavägen delade stigen sig och här gick det uppför de 800 metrarna till utsikten Kopparhatten.

Offavägen där vandringen mot toppen började.

Vacker grönklädd mossbevuxen sluttning vid vandringen uppåt.

Några hundra meter innan vi kom fram avvek vi från leden och gick ut till ännu en vacker utsiktsplats där vi satt och åtnjöt den medhavda fikan.

Vacker bild av dalen från fikaplatsen.

Kopparhatten, denna vackra plats där man kan se över hela dalen och milsvida sträckning vid klart väder. Det finns bilväg hitupp och något som tillkommit sedan vi var här förra gången var en ramp för rullstolar, så även de som behöver en sådan kan komma fram och blicka ut över dalen. Vandringen fortsatte på åsen med ännu några vackra utsiktsplatser som vi besökte, innan vi var framme vid den långa trappan som leder ner till platsen som vi utgick från. Tre yngre tonårsgrabbar som var precis efter oss sa att det var 199 steg på denna trappa, skall kolla nästa gång vi kommer hit.

Framme vid början på trappan som leder till startplatsen.

För att vandra här kommer vi att göra igen, kanske till våren när den späda grönskan breder ut sig. Det finns många vackra platser i vårt land, och särskilt här i Skåne, detta landskap är inte helt platt som många stockholmare tror.