Att skriva om Koppången, ett våtmarksområde i Orsa finnmark som givit namn till folkmusik av P. E Moraeus och text av Py Bäckman, vore kanske en ära. Men jag tänker skriva om "Koppongen"!

Det var åtminstone i Dalsland ett vedertaget namn på ett nyfött barn som inte ville ta bröstet, utan fick" koppas" alltså matas via en kopp. Detta hände också vid trillingfödslar. Med husdjur är det ganska vanligt, särskilt bland grisar är det ofta att spenarna hos "son" som inte räcker till. Det kunde bli flera "Koppongar" med mycket extra jobb. Jag minns särskilt när vi fick en liten griskulting från en granne, som var just en " kopponge".

Den fick en låda i vårt kök och fick "koppas" ofta,men den verkade stortrivas. Den hade ju inte sett någon annan värld och växte snabbt. Det reddes en kätte i fähuset dit han flyttades under visst knot från oss barn och "koppongen". Han trivdes aldrig, han blev smått ilsk och nafsade efter benen när man skulle ge den mat i ho istället. Hans vidare liv vill jag inte beskriva, men fläsket smakade bra tror jag.,