BJÄRNUM. En strid ström av besökare kom på fredagseftermiddagen till biblioteket i Bjärnum. Alla hade som mål att träffa Lennart Jönsson och köpa hans senaste bok ”Skånska luffare”.

Författaren Lennart Jönsson redo att ta emot bokköpare.

Detta är tredje boken som Lennart gett ut. De två tidigare heter, ”Från danska kroer till skånska gästis” och ”Minnesmärken i Göinge berättar”.

Birgitta Stålhandske var en av de första att köpa Skånska luffare

Redan för ett och ett halvt år sedan var boken klar men boksläppet försenades på grund av coronapandemin. Trots att antalet luffare har varit många genom åren har det inte varit lätt att hitta information om dem. Många mail skickades till en mängd hembygdsföreningar utan något större resultat. Bästa informationen har kommit från äldre människor som levt samtidigt med luffarna. Tyvärr är det inte många av dessa som finns kvar som minns luffarna. 

Med namn som Trued Trallare, Helge Pratare, Hans Läst och Stövlagubben berättar Lennart om folket längst ner på samhällsstegen.

Borringen, en av luffarna som det berättas om i boken. Fotograferad i Skeinge, Verum

Trashank och parasit var tidigare benämning på fattigt folk utan hem som drog runt på vägarna men i slutet på 1800-talet blev den vanligaste benämningen, luffare. Anledningen att folk hamnade på luffen var många. Samhällets skyddsnät var vid denna tiden inte så finmaskigt, så de som av olika anledningar saknade arbete och husrum blev av samhället erbjudna lösningar som var väldigt förnedrande, så man valde helt enkelt att driva runt på vägarna. Många av luffarna kom också från dem som av olika skäl haft en svår barndom och blivit utackorderade på socknen och blivit tvingade att flytta många gånger innan de nått vuxen ålder. Andra som också lätt blev hemlösa var de som av olika skäl hade ett handikapp, både fysiskt och psykiskt.

Den närmaste kontakten som dom flesta av oss har med luffare, är nog Astrid Lindgrens film ” Rasmus på luffen”. Där ger sig den unge barnhemspojken Rasmus ut på luffen för att skaffa sig en familj. Han träffar då luffaren, Paradis-Oskar, och slår följe med honom. Paradis-Oskar hade ju både fru och hus och gick endast på luffen på sommaren. Detta får nog anses som en något romantiserad bild av luffarlivet. Ohyra och alkoholmissbruk var vanligt hos luffarna. De flesta luffarna hade ett väldigt svårt liv, speciellt på vintern. Det berättas om hur en luffare begår ett brott i samråd med polisen för att få komma in på Svartsjöanstalten under den kalla årstiden.

Lennart föddes i Röke 1936 och kom sedan till Bjärnum 1960, då han bosatte sig i Hemmeströ. Sedan två år tillbaka bor han i Hässleholm. Han jobbade som byggnadsarbetare tills han fick tjänst som ombudsman inom Byggnadsfacket. Politiken tog över och Lennart hade posten som kommunalråd (S) 9 år under åren 82–91. Detta var tre mandatperioder. Vi hade endast treåriga mandattider vid denna tid.

För er som av någon anledning inte hade möjlighet att vara på biblioteket i Bjärnum för att köpa boken kan den beställas av Lennart Jönsson. Boken kommer också att vara tillgänglig att låna på biblioteket.

Gunilla Karlsson tar emot ett exemplar för utlåning på biblioteket.

Lennart berättar också att han håller på med en ny bok som ska handlar om ”Tullbergska rörelsen”. Men detta är vad man brukar säga -En helt annan historia.